Kvarlåtenskap är de samlade tillgångar och skulder som en person lämnar efter sig vid sin död, och som ska fördelas mellan arvingar och eventuella testamentstagare. I den här artikeln går vi igenom vad begreppet innebär, hur kvarlåtenskapen fördelas enligt ärvdabalken, vilken roll testamente och bodelning spelar samt vanliga situationer som familjer ställs inför. Behöver du rådgivning är du välkommen att kontakta en advokat inom familjerätt hos oss.
Vad är kvarlåtenskap?
Kvarlåtenskap är samtliga tillgångar och skulder som en avliden person efterlämnar och som efter eventuell bodelning ska fördelas mellan arvingar och testamentstagare. Begreppet omfattar allt från bostäder, bankmedel och fordon till lösöre, värdepapper och eventuella skulder.
Reglerna om kvarlåtenskap finns främst i ärvdabalken (1958:637), ÄB, som styr vem som ärver, i vilken ordning och hur stor andel varje arvinge har rätt till. När den avlidne var gift behöver först en bodelning göras enligt Äktenskapsbalken (1987:230), ÄktB, eftersom det är hälften av makarnas gemensamma giftorättsgods, plus den avlidnes enskilda egendom, som utgör kvarlåtenskapen. I komplicerade situationer kan det vara klokt att anlita en advokat vid bodelning för att säkerställa en korrekt uppdelning innan arvet fördelas.
För sambor sker ingen automatisk bodelning. En efterlevande sambo kan begära bodelning av samboegendomen enligt sambolagen (2003:376), men sambon har inte arvsrätt i sig.
Vad betyder kvarlåtenskap i praktiken?
I praktiken betyder kvarlåtenskap det som finns kvar att fördela när alla skulder är betalda och bodelningen är gjord. Det är denna nettosumma som ligger till grund för arvskiftet och som arvingarna delar enligt arvsordningen eller testamentet.
Vid bouppteckningen, som ska upprättas inom 3 månader från dödsfallet och lämnas in till Skatteverket, fastställs kvarlåtenskapens storlek genom att man värderar tillgångarna och drar av skulderna. I kvarlåtenskapen ingår normalt:
- Fastigheter och bostadsrätter
- Bankmedel, fonder och aktier
- Bil, båt och annat fordon
- Lösöre som möbler, smycken och konst
- Eventuella fordringar som den avlidne hade
- Skulder, som dras av från tillgångarnas värde
Det är först när bouppteckningen är registrerad som arvskiftet kan göras och kvarlåtenskapen faktiskt fördelas mellan dödsbodelägarna.
Fördelning av kvarlåtenskap enligt ärvdabalken
Fördelningen av kvarlåtenskap sker antingen enligt den legala arvsordningen i ÄB eller enligt ett upprättat testamente. Saknas testamente styr ÄB:s arvsordning helt, och arvingarna delas in i 3 arvsklasser efter hur nära släkt de är med den avlidne.
Den första arvsklassen
Till den första arvsklassen hör den avlidnes bröstarvingar, det vill säga barn, barnbarn och barnbarnsbarn. Bröstarvingar delar lika på kvarlåtenskapen. Har en bröstarvinge avlidit före arvlåtaren träder dennes barn in i hens ställe enligt istadarätten.
Den andra arvsklassen
Finns inga bröstarvingar går arvet vidare till den andra arvsklassen, som består av den avlidnes föräldrar. Är någon av föräldrarna avliden ärver den avlidnes syskon förälderns andel. Saknas syskon träder syskonens barn in.
Den tredje arvsklassen
Den tredje arvsklassen omfattar mor- och farföräldrar samt deras barn, alltså den avlidnes mostrar, morbröder, fastrar och farbröder. Kusiner har däremot ingen arvsrätt enligt svensk lag.
Om det inte finns några arvsberättigade släktingar i någon av de 3 arvsklasserna, och inget testamente har upprättats, tillfaller kvarlåtenskapen Allmänna arvsfonden.
Kvarlåtenskap och arv när den avlidne var gift
När den avlidne var gift ärver normalt den efterlevande maken hela kvarlåtenskapen före gemensamma barn. De gemensamma barnen får istället efterarv när den efterlevande maken senare avlider. Detta framgår av 3 kap. 1 § ÄB och innebär att änkan eller änklingen får sitta kvar i orubbat bo.
Den efterlevande maken ärver med så kallad fri förfoganderätt. Det innebär att maken får använda och förbruka egendomen under sin livstid, men inte testamentera bort den del som ska gå vidare som efterarv till den först avlidnes arvingar.
Särkullbarn har rätt till sitt arv direkt
Barn som inte är gemensamma med den efterlevande maken, så kallade särkullbarn, har rätt att få ut sin arvslott direkt vid förälderns död. De kan dock välja att avstå sin del till förmån för den efterlevande maken och i stället få efterarv senare.
Basbeloppsregeln skyddar efterlevande make
Den efterlevande maken har alltid rätt att få ut egendom till ett värde av minst 4 prisbasbelopp ur kvarlåtenskapen, även om det innebär att särkullbarn får mindre eller inget alls. Denna basbeloppsregel finns i 3 kap. 1 § andra stycket ÄB och fungerar som ett ekonomiskt grundskydd för den som blir kvar.
Testamente och laglott
Genom ett testamente kan arvlåtaren styra fördelningen av sin kvarlåtenskap och avvika från den legala arvsordningen. Bröstarvingarnas rätt till laglott kan dock inte inskränkas, vilket sätter en gräns för testamentsfriheten.
Laglotten utgörs av hälften av den arvslott som bröstarvingen skulle ha fått enligt lag. Har den avlidne 2 barn och kvarlåtenskapen är 1 000 000 kronor är arvslotten 500 000 kronor per barn, och laglotten 250 000 kronor. Den andra halvan kan testamenteras bort till vem som helst, exempelvis en sambo, en god vän eller en välgörenhetsorganisation.
För att kräva ut sin laglott måste bröstarvingen begära jämkning av testamentet inom 6 månader från det att hen tog del av testamentet. Görs ingen jämkning förfaller rätten. Den som vill upprätta ett testamente, eller som behöver hjälp att tolka eller jämka ett befintligt, har ofta nytta av att vända sig till en advokat för testamente som kan se till att handlingen uppfyller formkraven och fångar upp arvlåtarens vilja på rätt sätt.
När bör man söka juridisk hjälp kring kvarlåtenskap?
Du bör söka juridisk hjälp kring kvarlåtenskap så snart situationen rymmer flera arvingar med olika intressen, särkullbarn, utländska tillgångar eller ett testamente som någon vill ifrågasätta. Tidig rådgivning förebygger ofta tvister som annars riskerar att splittra familjen.
Vanliga situationer där en jurist gör skillnad:
- Det finns särkullbarn och en efterlevande make som vill bo kvar i den gemensamma bostaden
- Ett testamente upplevs strida mot bröstarvingars laglott och behöver jämkas
- Den avlidne hade tillgångar utomlands som omfattas av andra länders arvsregler
- Dödsbodelägarna är oense om värdering eller fördelning av tillgångar
- Det finns företag, fastigheter eller andra tillgångar som kräver särskild hantering vid arvskiftet
Exempel på situationer där kvarlåtenskap blir aktuellt
Hur kvarlåtenskap hanteras i verkligheten varierar beroende på familjekonstellation och tillgångar. Några exempel är:
✔︎ ”När pappa gick bort fick mamma sitta kvar i orubbat bo, vi syskon får ut vårt efterarv när hon en gång också går bort.”
✔︎ ”Jag är särkullbarn och valde att kräva ut min laglott direkt i stället för att vänta på efterarv.”
✔︎ ”Min pappas testamente gav merparten av kvarlåtenskapen till en välgörenhetsorganisation, så jag begärde jämkning för att få ut min laglott.”
✔︎ ”Eftersom det inte fanns något testamente och inga närmare släktingar gick min kusins kvarlåtenskap till Allmänna arvsfonden.”
Liknande situationer återkommer ofta i familjerätten och visar varför det kan vara klokt att redan i livet planera för hur den egna kvarlåtenskapen ska fördelas.
Vanliga frågor om kvarlåtenskap
Ingår skulder i kvarlåtenskapen?
Ja, men dödsbodelägarna ärver aldrig skulder personligen. Skulderna betalas ur kvarlåtenskapen innan arvet fördelas. Räcker tillgångarna inte till skrivs återstående skulder normalt av i samband med att dödsboet avslutas.
Hur länge har dödsboet kvarlåtenskapen innan arvskifte sker?
Det finns ingen fast bortre gräns, men bouppteckningen ska upprättas inom 3 månader från dödsfallet och registreras hos Skatteverket. Arvskiftet kan sedan göras när bouppteckningen är registrerad och alla skulder har reglerats. I praktiken tar det ofta 6 månader till 1 år, längre om det finns en tvist.
Vad händer med kvarlåtenskapen om en arvinge avlidit före arvlåtaren?
Då träder den avlidne arvingens egna barn in genom istadarätten och delar på den arvslott som annars hade tillfallit föräldern. Saknas barn fördelas lotten på övriga arvingar i samma arvsklass.
Räknas pensionsförsäkringar och livförsäkringar som kvarlåtenskap?
Som huvudregel inte. Försäkringar med insatt förmånstagare betalas ut direkt till förmånstagaren och ingår inte i kvarlåtenskapen. Saknas förmånstagare eller har förmånstagarförordnandet förfallit kan utbetalningen tillfalla dödsboet och ingå i fördelningen.
Kan man avstå från sin del av kvarlåtenskapen?
Ja, en arvinge kan helt eller delvis avstå från sitt arv. Avståendet sker normalt till förmån för den arvinges egna barn, som då träder in i förälderns ställe. Det finns även möjlighet att avstå till förmån för den efterlevande maken, vilket är vanligt bland särkullbarn som vill att änkan eller änklingen ska bo kvar.
Hur värderas tillgångarna?
Tillgångarna värderas till sitt marknadsvärde vid dödsdagen. För fastigheter används ofta ett mäklarutlåtande eller taxeringsvärdet, för värdepapper noterad kurs och för lösöre ett uppskattat andrahandsvärde. Vid oenighet kan en oberoende värderingsman anlitas.
Kan en sambo ärva kvarlåtenskap?
Sambor har ingen arvsrätt enligt lag. För att en sambo ska kunna ärva krävs ett testamente. Den efterlevande sambon kan dock begära bodelning av samboegendomen, vilket enbart omfattar gemensam bostad och bohag som anskaffats för det gemensamma boendet.
Vad är skillnaden mellan kvarlåtenskap och dödsbo?
Dödsboet är den juridiska person som tillfälligt tar över den avlidnes rättigheter och skyldigheter, medan kvarlåtenskapen är den egendom som ska fördelas. Dödsboet förvaltar kvarlåtenskapen fram till dess att arvskifte skett.
Vad händer om någon arvinge är okänd eller försvunnen?
Om en arvinge inte går att nå kan tingsrätten på begäran utse en god man enligt 11 kap. Föräldrabalken (1949:381), FB, som bevakar den frånvarandes rätt i dödsboet. Visar det sig att arvingen är avliden eller saknar arvingar i sin tur kan dennes andel tillfalla övriga arvingar eller Allmänna arvsfonden.