Äktenskapsbalken

Äktenskapsbalken (1987:230), ÄktB, är den svenska lag som reglerar ingående och upplösning av äktenskap, makarnas egendomsförhållanden, underhållsskyldighet och bodelning. I den här artikeln går vi igenom hur lagen är uppbyggd, vad som gäller vid skilsmässa och dödsfall, hur giftorättsgods och enskild egendom fungerar samt vilka rättigheter och skyldigheter du har som make. Behöver du juridisk vägledning är du välkommen att kontakta en advokat inom familjerätt hos oss.

Vad är äktenskapsbalken?

Äktenskapsbalken är den lag som reglerar förhållandet mellan makar i Sverige, från det att äktenskapet ingås tills det upplöses genom skilsmässa eller dödsfall. Lagen styr bland annat vem som får gifta sig, hur vigseln ska gå till, hur makarnas ekonomi hanteras under äktenskapet och hur tillgångarna ska fördelas vid en bodelning.

Lagen trädde i kraft den 1 januari 1988 och ersatte den tidigare giftermålsbalken från 1920. Sedan den 1 maj 2009 är äktenskapsbalken könsneutral, vilket innebär att två personer av samma kön kan ingå äktenskap på samma villkor som personer av olika kön. Tidigare lagen om registrerat partnerskap upphävdes samtidigt, men befintliga partnerskap får finnas kvar.

Äktenskapsbalken kompletteras av andra lagar som rör familjerätt, exempelvis föräldrabalken som styr frågor om vårdnad, boende och umgänge med barn, och ärvdabalken som reglerar arv mellan makar.

Äktenskapsbalken förkortning och struktur

Äktenskapsbalken förkortas ÄktB och är indelad i fyra avdelningar med totalt 18 kapitel. Strukturen följer äktenskapets livscykel, från ingående till upplösning, och därefter de ekonomiska konsekvenserna som följer.

De fyra avdelningarna omfattar i grova drag:

  • Avdelning I (1 kap.): Inledande bestämmelser om äktenskapet
  • Avdelning II (2–5 kap.): Äktenskapets ingående och upplösning, inklusive äktenskapshinder, prövning, vigsel och äktenskapsskillnad
  • Avdelning III (6–13 kap.): Makarnas ekonomiska förhållanden, exempelvis underhåll, makars egendom, gåvor mellan makar, bodelning, andelsberäkning, lottläggning och jämkning
  • Avdelning IV (14–18 kap.): Domstolsprocess, internationella förhållanden och övergångsbestämmelser

De kapitel som oftast aktualiseras i praktiken är 5 kap. om äktenskapsskillnad, 7 kap. om makars egendom (giftorättsgods och enskild egendom), 9–11 kap. om bodelningen och 12 kap. om jämkning av bodelningen.

Äktenskapsbalken vid skilsmässa

Äktenskapsbalken styr hela skilsmässoprocessen från ansökan om äktenskapsskillnad till slutlig bodelning. Reglerna finns i 5 kap. och kompletteras av kapitlen om bodelning. För den som funderar på att ansöka om skilsmässa kan en advokat vid skilsmässa ge vägledning genom hela processen.

Ansökan om äktenskapsskillnad

En ansökan om äktenskapsskillnad lämnas in till tingsrätten och kan göras antingen gemensamt av båda makarna eller ensidigt av en make. Är makarna ense och har de inga barn under 16 år som bor hemma kan domstolen besluta om skilsmässa direkt. I övriga fall gäller en betänketid.

Betänketid

Betänketid på sex månader krävs när bara den ena maken vill skiljas, eller när makarna har gemensamma barn under 16 år som bor hemma hos någon av dem. Efter betänketiden ska skilsmässan fullföljas inom ett år, annars förfaller ansökan. Syftet med betänketiden är att ge makarna tid att överväga sitt beslut, särskilt när barn är inblandade.

Bodelning vid skilsmässa

När äktenskapet upplöses ska makarnas tillgångar fördelas genom bodelning. Bodelningen sker normalt så snart äktenskapsskillnaden vunnit laga kraft, men kan begäras tidigare. Båda makarna har rätt att begära bodelning, och om de inte kan komma överens kan tingsrätten utse en bodelningsförrättare.

Så fungerar äktenskapsbalken vid bodelning, giftorättsgods och enskild egendom

Bodelning enligt äktenskapsbalken innebär att makarnas giftorättsgods läggs samman och delas lika, efter att skulder dragits av. Reglerna finns i 9–11 kap. och utgör kärnan i lagens ekonomiska del. Vill du ha hjälp med en konkret bodelning kan en advokat vid bodelning företräda dig genom processen.

Giftorättsgods

Giftorättsgods är all egendom som inte är enskild. Detta är huvudregeln i 7 kap. 1 § ÄktB och innebär att den absoluta merparten av makarnas tillgångar normalt ingår i en bodelning. Att egendom är giftorättsgods påverkar inte äganderätten under äktenskapet, men varje make har rätt till hälften av nettovärdet vid en bodelning.

Enskild egendom

Enskild egendom är egendom som genom en särskild rättshandling undantas från bodelning. Egendom kan bli enskild på flera sätt enligt 7 kap. 2 § ÄktB:

  • Genom äktenskapsförord mellan makarna
  • Genom villkor i gåvobrev från någon annan än maken
  • Genom villkor i testamente
  • Genom villkor i förmånstagarförordnande till försäkring
  • Genom surrogat (egendom som trätt i den enskilda egendomens ställe)

Bodelningens steg

Bodelningen följer en bestämd ordning enligt äktenskapsbalken:

  1. Makarna upprättar var sin bouppteckning över tillgångar och skulder
  2. Skulderna räknas av från respektive makes giftorättsgods
  3. Det återstående giftorättsgodset läggs samman och delas lika
  4. Lottläggning genomförs där varje make får sin andel i form av konkret egendom
  5. Bodelningsavtal skrivs och skrivs vanligen under av båda makarna

Jämkning av bodelning

I vissa fall kan likadelningen frångås genom jämkning enligt 12 kap. 1 § ÄktB. Detta är en undantagsregel som främst tillämpas vid kortvariga äktenskap, det vill säga äktenskap som inklusive eventuell sambotid varat högst fem år. Vid jämkning får den make som har störst tillgångar behålla en större del av sitt giftorättsgods, om en likadelning skulle vara oskälig.

Äktenskapsbalken vid dödsfall

När en make avlider sker en bodelning enligt äktenskapsbalken innan kvarlåtenskapen fördelas enligt ärvdabalken. Det är hälften av makarnas sammanlagda giftorättsgods, plus den avlidnes enskilda egendom, som utgör den kvarlåtenskap som arvingarna sedan ska dela.

Den efterlevande makens rätt

Den efterlevande maken har enligt 12 kap. 2 § ÄktB rätt att begära att vardera sidan behåller sitt eget giftorättsgods som sin andel, helt eller delvis. Det är ett skydd för den efterlevande som ofta används när den avlidne var den förmögnare av makarna och den efterlevande inte vill bli tvungen att lämna ifrån sig egendom till arvingarna.

Bodelning före arvskifte

Bodelningen görs efter bouppteckningen efter den avlidne, men innan arvet fördelas. Den efterlevande maken har också ett grundskydd genom basbeloppsregeln i 3 kap. 1 § ärvdabalken, som garanterar att maken får ut egendom till ett värde av minst fyra prisbasbelopp ur kvarlåtenskapen.

Sedan arvsskatten avskaffades 2005 betalar den efterlevande maken eller övriga arvingar inte skatt på själva arvet. Skatt kan däremot bli aktuellt senare om ärvda tillgångar säljs med kapitalvinst.

Äktenskapsförord och dess roll i äktenskapsbalken

Ett äktenskapsförord är ett skriftligt avtal mellan makar som styr om viss egendom ska vara giftorättsgods eller enskild egendom. Reglerna finns i 7 kap. ÄktB och äktenskapsförordet ska registreras hos Skatteverket för att vara giltigt mot tredje man.

Äktenskapsförord kan upprättas både före och under äktenskapet och är ett vanligt verktyg för att:

  • Skydda egendom som en make tagit med sig in i äktenskapet
  • Hålla isär ekonomin när makar driver var sitt företag
  • Säkerställa att tillgångar går till barn från tidigare förhållande
  • Undvika obalans vid bodelning om en make är väsentligt förmögnare

Ett äktenskapsförord kan jämkas eller lämnas utan avseende vid bodelningen om innehållet är oskäligt enligt 12 kap. 3 § ÄktB. Bedömningen tar hänsyn till förordets innehåll, omständigheterna när det upprättades, senare händelser och övriga omständigheter.

När bör man söka juridisk hjälp enligt äktenskapsbalken?

Du bör söka juridisk hjälp enligt äktenskapsbalken så snart frågorna berör större ekonomiska värden, när det finns företag eller fastigheter inblandade, vid komplexa förhållanden med tidigare äktenskap eller särkullbarn, eller när makarna är oeniga om hur tillgångarna ska fördelas.

Vanliga situationer där en jurist gör skillnad:

  • Inför äktenskapet, för att upprätta äktenskapsförord
  • Vid skilsmässa, särskilt när makarna är oense om bodelningen
  • När det finns fastigheter eller andra större tillgångar att fördela
  • Vid dödsfall, för att samordna bodelning och arvskifte
  • När frågan om jämkning enligt 12 kap. ÄktB aktualiseras

I komplicerade ärenden kan en advokat säkerställa att rätten enligt äktenskapsbalken tillvaratas och att avtalet håller juridiskt över tid.

Exempel på situationer där äktenskapsbalken aktualiseras

Hur äktenskapsbalken används i praktiken varierar med familjens situation. Några typiska exempel är:

✔︎ ”När vi gifte oss upprättade vi ett äktenskapsförord så att aktierna i mitt företag skulle förbli enskild egendom.”

✔︎ ”Vid skilsmässan utsåg tingsrätten en bodelningsförrättare eftersom vi inte kunde komma överens om värderingen av huset.”

✔︎ ”Eftersom äktenskapet bara hade varat i tre år begärde min man jämkning enligt 12 kap. 1 § ÄktB.”

✔︎ ”När mamma gick bort begärde pappa att vardera sidan skulle behålla sitt giftorättsgods, vilket var till fördel för honom.”

Liknande situationer återkommer ofta hos par som ingår eller upplöser ett äktenskap, och visar varför juridisk planering tidigt kan göra stor skillnad.

Vanliga frågor om äktenskapsbalken

Ja, om vigseln sker i Sverige tillämpas svenska formkrav enligt äktenskapsbalken. Däremot kan andra länders lag bli tillämplig på de ekonomiska följderna av äktenskapet, beroende på var paret bor och vilka medborgarskap de har. Internationella förhållanden styrs delvis av EU:s makeförmögenhetsförordning.

Lagen om registrerat partnerskap upphävdes 2009, men befintliga partnerskap får finnas kvar och regleras i tillämpliga delar av äktenskapsbalken. Partnerskap kan också omvandlas till äktenskap genom anmälan till Skatteverket eller genom vigsel.

Om makarna inte upprättar något bodelningsavtal efter skilsmässan finns ingen tidsfrist enligt äktenskapsbalken, men praxis visar att rätten att begära bodelning kan gå förlorad om man väntar för länge. Om en make begär bodelning kan tingsrätten utse en bodelningsförrättare som fattar beslut även mot den andra makens vilja.

Ja, makarna kan när som helst upphäva ett äktenskapsförord genom att upprätta ett nytt äktenskapsförord och registrera det hos Skatteverket. Ett ensidigt upphävande är inte möjligt, båda makarna måste samtycka.

Ett bodelningsavtal mellan makar behöver inte registreras för att vara giltigt mellan dem. Om bodelningen sker under bestående äktenskap (utan skilsmässa) ska däremot en anmälan göras till Skatteverket innan bodelningen, och själva bodelningshandlingen kan registreras frivilligt för att skydda mot makarnas borgenärer.

Äktenskapsbalken bygger på likadelningsprincipen, vilket är det viktigaste skyddet. Den efterlevande maken vid dödsfall skyddas ytterligare av rätten att överta gemensam bostad och bohag, basbeloppsregeln i ärvdabalken och möjligheten att begära att vardera sidan behåller sitt giftorättsgods.

Varje make svarar för sina egna skulder enligt äktenskapsbalken. Vid bodelning räknas skulderna av från den makens eget giftorättsgods innan likadelningen sker. Är skulderna större än tillgångarna räknas det netto som noll, en make tar alltså aldrig över den andres skulder genom bodelning.

Ja, äktenskapsbalken ställer inga krav på att makar måste bo tillsammans. Makarna förblir gifta tills äktenskapet upplöses genom skilsmässa eller dödsfall, oavsett boendesituation. Att leva åtskilda kan dock påverka frågor om underhåll och bedömningen av tid vid eventuell jämkning av bodelning.

Vill du komma i kontakt med oss?

Skicka ett mail eller ring. 

Kontakt