Barnkonventionen är FN:s konvention om barnets rättigheter och är sedan 1 januari 2020 svensk lag. Den styr hur myndigheter, domstolar och föräldrar ska se på barn i alla beslut som rör dem, från vårdnadstvister till asylärenden. Behöver du juridisk vägledning kring barns rättigheter är du välkommen att kontakta en advokat inom familjerätt hos oss.
Vad är barnkonventionen?
Barnkonventionen är ett internationellt rättsligt bindande dokument som slår fast att barn under 18 år har egna mänskliga rättigheter. Konventionen antogs av FN:s generalförsamling den 20 november 1989 och är den mest ratificerade människorättskonventionen i världen.
I praktiken innebär konventionen att barn är egna rättighetsbärare, inte enbart föräldrarnas eller statens ansvarsobjekt. Den omfattar civila, politiska, ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, allt från rätten till liv och utbildning till rätten att uttrycka sin åsikt och få den respekterad.
I Sverige regleras detta numera direkt i Lag (2018:1197) om Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter, ofta kallad barnkonventionslagen. Lagen gör artiklarna 1 till 42 till svensk rätt, vilket innebär att domstolar och myndigheter ska tillämpa konventionen direkt i sina beslut.
När kom barnkonventionen?
Barnkonventionen antogs av FN den 20 november 1989 och trädde i kraft internationellt den 2 september 1990, efter att tillräckligt många stater hade ratificerat den. Sverige var bland de första länderna att ratificera, vilket skedde redan den 21 juni 1990.
Bakgrunden var ett mångårigt arbete inom FN för att skapa ett samlat dokument om barnets rättigheter. Polen lade fram det första utkastet 1978, och förhandlingarna pågick i drygt 10 år innan en slutlig text kunde antas på 30-årsdagen av FN:s deklaration om barnets rättigheter från 1959.
Till konventionen hör 3 tilläggsprotokoll: ett om barn i väpnade konflikter, ett om handel med barn, barnprostitution och barnpornografi, samt ett om en klagomekanism som ger barn rätt att lämna in klagomål till FN:s barnrättskommitté. Sverige har ratificerat de 2 första men ännu inte det tredje tilläggsprotokollet.
När blev barnkonventionen lag i Sverige?
Barnkonventionen blev svensk lag den 1 januari 2020. Riksdagen fattade beslutet 2018, och inkorporeringen skedde genom barnkonventionslagen.
Innan dess hade Sverige sedan 1990 varit folkrättsligt bundet av konventionen, men reglerna gällde inte direkt som lag. Domstolar förväntades tolka svensk rätt fördragskonformt, men konventionen kunde inte åberopas direkt som rättslig grund. Genom inkorporeringen fick konventionen samma status som annan svensk lag.
Den praktiska följden är att barnkonventionslagen nu kan åberopas direkt i mål om vårdnad, boende och umgänge, i ärenden enligt LVU, lag med särskilda bestämmelser om vård av unga (1990:52), och i asylärenden som rör barn. Domstolar måste väga in konventionens artiklar när de fattar beslut, och barnets bästa enligt artikel 3 har fått en starkare rättslig ställning.
Hur många artiklar har barnkonventionen?
Barnkonventionen har 54 artiklar totalt. Av dessa är 41 substantiella rättighetsartiklar (artikel 1 till 41), medan artikel 42 till 54 är slutbestämmelser om hur konventionen ska tillämpas, övervakas och ändras. Det är artikel 1 till 42 som är inkorporerade i svensk lag.
Konventionen täcker rättigheter inom områden som identitet och medborgarskap, familjeliv, hälsa och utbildning, skydd mot våld och övergrepp, samt särskilda rättigheter för barn med funktionsnedsättning, flyktingbarn och barn som befinner sig i konflikt med lagen.
De fyra grundprinciperna
4 artiklar pekas ut som grundprinciper och är styrande för tolkningen av alla andra artiklar:
- Artikel 2 slår fast att alla barn har samma rättigheter och att inget barn får diskrimineras.
- Artikel 3 säger att barnets bästa ska beaktas i första hand vid alla beslut som rör barn.
- Artikel 6 ger barn rätt till liv, överlevnad och utveckling.
- Artikel 12 ger barn rätt att uttrycka sina åsikter och få dem beaktade i frågor som rör dem, med hänsyn till ålder och mognad.
Grundprinciperna är centrala när domstolar tillämpar svensk lag. Reglerna i Föräldrabalken (1949:381), FB, om vårdnad, boende och umgänge ska till exempel läsas i ljuset av artikel 3 och artikel 12.
Vilka länder har inte skrivit på barnkonventionen?
USA är idag det enda FN-medlemslandet som inte har ratificerat barnkonventionen. USA undertecknade konventionen 1995, vilket är en politisk markering, men har aldrig fullföljt ratificeringen som krävs för att landet ska bli folkrättsligt bundet.
Skälen som brukar lyftas fram i USA är farhågor om att konventionen skulle inskränka delstaternas lagstiftningskompetens och att den skulle gå emot föräldrars rätt att uppfostra sina barn enligt egen övertygelse. Frågan om förbudet mot dödsstraff för minderåriga var länge en motstridighet, men den frågan löstes nationellt i USA genom Högsta domstolens praxis.
Tidigare stod även Somalia och Sydsudan utanför konventionen. Somalia ratificerade 2015 och Sydsudan ratificerade samma år, vilket gör USA till ensamt undantag bland FN:s medlemsstater.
Hur påverkar barnkonventionen svensk familjerätt?
Barnkonventionen genomsyrar i dag i stort sett alla rättsområden där barn berörs, och det märks tydligast i familjerätten. Konventionens grundprinciper påverkar tillämpningen inom familjerätt, socialrätt, migrationsrätt och brottmål, om än med olika tyngdpunkt.
Vårdnad, boende och umgänge
Bestämmelserna i FB om vårdnad, boende och umgänge ska tolkas och tillämpas i ljuset av konventionens grundprinciper. I en vårdnadstvist är barnets bästa enligt artikel 3 utgångspunkten för domstolens prövning. Barnets rätt att komma till tals enligt artikel 12 har också fått ökad tyngd, vilket innebär att äldre barns vilja vägs in i bedömningen av vårdnad, boende och umgänge. Vid komplicerade fall kan en advokat vid vårdnadstvist säkra att barnets perspektiv lyfts fram på rätt sätt.
Socialrätt och LVU
Inom socialrätten påverkar konventionen ärenden om barn som omhändertas enligt LVU. Socialnämnden och förvaltningsdomstolen ska beakta barnets rättigheter när de prövar om tvångsvård är motiverad, hur kontakten med föräldrarna ska se ut och hur länge vården ska pågå. Här fyller en advokat inom socialrätt en viktig funktion som ombud för familjen.
Migrationsrätt och asyl
För ensamkommande barn och i andra asylärenden ska Migrationsverket och migrationsdomstolarna bedöma barnets bästa självständigt. Konventionen kan vara central när uppehållstillstånd prövas på humanitära grunder, och en advokat inom migrationsrätt eller en asyladvokat kan företräda barnet och säkerställa att rättigheterna respekteras.
Brottmål
Även inom brottmål spelar barnkonventionen en roll. När unga är misstänkta för brott ställer lagen krav på rättssäkerhet, en åldersanpassad process och rätt till stöd från en försvarsadvokat.
När bör man söka juridisk hjälp kring barnets rättigheter?
Du bör kontakta en advokat så snart en konflikt eller ett myndighetsbeslut riskerar att påverka ditt eller ditt barns rättigheter enligt barnkonventionen. Tidig rådgivning gör ofta att processen blir kortare, mindre belastande för barnet och leder till bättre utfall.
Situationer där det är klokt att söka juridisk hjälp:
- Vid pågående eller hotande vårdnadstvist, särskilt om samarbetet mellan föräldrarna brutit samman.
- När socialtjänsten inleder utredning eller överväger insatser enligt LVU.
- I asylärenden som rör barn, särskilt ensamkommande.
- När ett barn är misstänkt för brott eller förhörs i polisutredning.
- Vid umgängessabotage eller bortförande av barn.
- När en skola, en myndighet eller en annan vårdnadshavare inte respekterar barnets rätt att komma till tals.
Exempel på situationer där barnkonventionen aktualiseras
✔︎ ”Vi ska skiljas och vår 12-åring vill berätta för domstolen var hon vill bo. Måste de lyssna?”
✔︎ ”Socialtjänsten har omhändertagit min son enligt LVU. Hur säkerställer jag att hans rätt till familjeliv respekteras?”
✔︎ ”Min 16-årige son är misstänkt för ett brott. Vilka särskilda rättigheter har han som minderårig?”
✔︎ ”Vår dotter har kommit hit som ensamkommande och ska söka asyl. Hur prövar Migrationsverket hennes bästa?”
Vanliga frågor om barnkonventionen
Kan jag åberopa barnkonventionen direkt i en domstolsförhandling?
Ja, sedan barnkonventionen blev svensk lag 2020 kan dess artiklar åberopas direkt i svenska domstolar. Domstolen är skyldig att ta ställning till åberopade konventionsartiklar och tolka svensk rätt i förenlighet med dem.
Vad händer om svensk lag står i konflikt med barnkonventionen?
Barnkonventionslagen har samma status som annan svensk lag. Vid en konflikt får domstolen göra en lagtolkning, där allmänna principer som lex specialis och fördragskonform tolkning används. I praktiken försöker domstolen hitta en tolkning där båda regelverken kan tillämpas.
Gäller barnkonventionen även i privata sammanhang?
Barnkonventionen riktar sig i första hand till stater och deras myndigheter. Men den får indirekt verkan i privata relationer genom hur lagar som FB och skollagen tolkas, vilket påverkar exempelvis vårdnadshavare, skolor och förskolor.
Hur gammal måste man vara för att räknas som barn enligt konventionen?
Enligt artikel 1 i barnkonventionen är ett barn varje människa under 18 år, om inte barnet blir myndigt tidigare enligt den lag som gäller för barnet. I Sverige är myndighetsåldern 18 år.
Vem ser till att barnkonventionen följs?
I Sverige är Barnombudsmannen den myndighet som särskilt bevakar att barnets rättigheter respekteras. På internationell nivå övervakas konventionen av FN:s barnrättskommitté i Genève, som granskar staternas rapporter och utfärdar rekommendationer.
Kan ett barn själv driva ett ärende enligt barnkonventionen?
I Sverige drivs ärenden för barn vanligtvis av vårdnadshavare eller, vid intressekonflikt, av god man eller offentligt biträde. Sverige har ännu inte ratificerat det tredje tilläggsprotokollet, vilket betyder att barn inte kan klaga direkt till FN:s barnrättskommitté.