Anhörigbehörighet

Anhörigbehörighet ger nära familjemedlemmar rätt att sköta vardagliga ekonomiska ärenden för en närstående som inte längre kan göra det själv, utan fullmakt eller domstolsbeslut. I den här artikeln går vi igenom reglerna i 17 kap. Föräldrabalken (1949:381), FB, turordningen mellan anhöriga, vad behörigheten omfattar och när andra alternativ kan vara lämpligare.

Behöver du rådgivning är du välkommen att kontakta en advokat inom familjerätt hos oss.

Vad är anhörigbehörighet?

Anhörigbehörighet är en lagstadgad rätt för nära anhöriga att hjälpa en familjemedlem som inte längre kan sköta sin ekonomi själv. Behörigheten gör det möjligt att utföra vardagliga ekonomiska åtgärder, exempelvis betala räkningar och ansöka om bidrag, utan att en fullmakt eller ett domstolsbeslut behövs.

Reglerna infördes som ett komplement till god man, förvaltare och framtidsfullmakt och syftar till att underlätta vardagen för framför allt äldre personer och deras familjer. Innan lagen trädde i kraft befann sig många i en juridisk gråzon, vilket både skapade osäkerhet hos de anhöriga och gjorde det svårt för banker och myndigheter att veta hur de skulle agera.

Det är viktigt att skilja anhörigbehörighet från andra former av ställföreträdarskap. Till skillnad från en framtidsfullmakt behöver den enskilde inte själv ha tagit ställning till frågan i förväg, och till skillnad från godmanskap krävs ingen ansökan eller prövning hos domstol.

När bör man använda anhörigbehörighet?

Anhörigbehörighet blir aktuell när en närstående har förlorat förmågan att sköta sin ekonomi och det saknas någon annan utsedd företrädare, som god man, förvaltare eller framtidsfullmaktshavare. Behörigheten är tänkt att fylla det juridiska tomrum som annars uppstår och göra det möjligt för familjen att hantera vardagen utan dröjsmål.

Vanliga situationer där anhörigbehörighet används:

  • En äldre förälder har blivit kognitivt nedsatt, exempelvis genom demens, och förstår inte längre innebörden av sin ekonomi
  • En närstående har insjuknat akut, till exempel efter en stroke, och kan inte själv ta hand om löpande utgifter
  • Familjen behöver en snabb och tillfällig lösning i väntan på att en god man förordnas, eftersom processen hos överförmyndaren kan ta tid
  • Banken har slutat acceptera en tidigare upprättad fullmakt eftersom fullmaktsgivaren inte längre bedöms ha beslutsförmåga

Exempel på hur anhörigbehörighet kan användas

✔︎ ”Efter mammas stroke har jag och min bror tagit över betalningen av hennes hyra, försäkringar och övriga löpande utgifter.”

✔︎ ”När pappa flyttade till äldreboende ansökte vi om bostadstillägg och sade upp hans gamla hemförsäkring.”

✔︎ ”Vi behövde lämna in farfars deklaration och tecknade ett nytt elavtal till hans lägenhet, allt inom ramen för den dagliga livsföringen.”

✔︎ ”Banken behövde se ett aktuellt familjebevis och ett läkarintyg innan de släppte fram autogirobetalningarna från mormors konto.”

Anhörigbehörighet enligt föräldrabalken

Reglerna om anhörigbehörighet finns i 17 kap. FB och trädde i kraft den 1 juli 2017. Lagen anger uttömmande vilka personer som kan agera som anhöriga ställföreträdare, vilka åtgärder som omfattas och vilka skyldigheter som följer av uppdraget.

För att anhörigbehörigheten enligt FB ska kunna tillämpas krävs att tre grundläggande förutsättningar är uppfyllda:

  1. Den enskilde ska ha fyllt 18 år. Anhörigbehörigheten är utformad för att hjälpa vuxna, för minderåriga gäller andra regler i FB.
  2. Den enskilde ska på grund av sjukdom, psykisk störning, försvagat hälsotillstånd eller liknande uppenbart sakna förmåga att ha hand om sina ekonomiska angelägenheter. Det räcker alltså inte att personen behöver hjälp, oförmågan måste vara tydlig. Råder tveksamhet får anhörigbehörigheten inte användas.
  3. Den enskilde får inte redan ha en god man, förvaltare eller företrädare genom framtidsfullmakt som täcker samma område. Anhörigbehörigheten är underordnad övriga ställföreträdarskap.

Värt att notera är att lagen inte kräver något formellt beslut om att anhörigbehörighet ska träda i kraft. Det är den anhörige själv som gör bedömningen att förutsättningarna är uppfyllda, men en felaktig bedömning kan leda till skadeståndsansvar.

Hur får man anhörigbehörighet?

Du får anhörigbehörighet automatiskt genom lag, ingen ansökan eller blankett krävs. När du behöver utöva behörigheten gentemot exempelvis en bank eller en myndighet räcker det att du kan styrka två saker:

  1. Att du är anhörig. Detta visar du normalt genom ett familjebevis eller personbevis från Skatteverket samt giltig legitimation.
  2. Att den enskilde uppenbart saknar förmåga. Detta styrks oftast med ett läkarintyg eller annan medicinsk dokumentation som visar att den enskilde inte längre kan ta hand om sin ekonomi.

Turordningen mellan anhöriga

I 17 kap. 2 § FB finns en turordning som måste följas. Behörigheten gäller i följande ordning:

  1. Make eller sambo
  2. Barn
  3. Barnbarn
  4. Föräldrar
  5. Syskon
  6. Syskonbarn

Finns det flera personer på samma nivå, exempelvis tre vuxna barn, företräder de den enskilde gemensamt. Det innebär att de måste vara överens om varje åtgärd. Om de anhöriga inte kan komma överens, eller om ingen i den aktuella turordningsgruppen vill eller kan ta sig an uppgiften, går möjligheten vidare till nästa nivå.

Anhörigbehörighet vid demens

Anhörigbehörighet kan användas vid demens när sjukdomen har gjort att den drabbade uppenbart inte längre kan hantera sin ekonomi. Det är en av de vanligaste situationerna där behörigheten aktualiseras, eftersom tidigare upprättade fullmakter ofta ifrågasätts när den underliggande beslutsförmågan försämras.

  • Diagnosen i sig är inte styrande, det är förmågan att hantera ekonomin som ska bedömas.
  • Ett medicinskt utlåtande som beskriver kognitiv förmåga och bedömningsförmåga är ofta det starkaste underlaget.
  • Om den demensdrabbade tidigare har upprättat en framtidsfullmakt som täcker ekonomiska frågor, är det den fullmakten som gäller.

Vad får en anhörig göra, och vad får man inte göra?

En anhörig får utföra ordinära rättshandlingar med anknytning till den enskildes dagliga livsföring, men inte mer omfattande åtgärder som rör fast egendom, förmögenhetsförvaltning eller gåvor.

Det här omfattas av anhörigbehörigheten

  • Betala räkningar för boende, mat, försäkringar, el och liknande löpande utgifter
  • Lämna inkomstdeklaration till Skatteverket
  • Ansöka om hemtjänst, äldreboende och andra sociala tjänster
  • Ansöka om bidrag, exempelvis bostadstillägg
  • Teckna och säga upp vardagliga avtal som hemförsäkring, elavtal och telefonabonnemang
  • Sköta enklare bankärenden kopplade till den dagliga ekonomin

Det här omfattas inte av anhörigbehörigheten

  • Köp eller försäljning av fast egendom, exempelvis den enskildes bostad
  • Förmögenhetsförvaltning som köp eller försäljning av aktier och fonder
  • Att ge bort gåvor från den enskildes tillgångar
  • Processföring i domstol
  • Rättshandlingar där den anhörige själv är motpart (jäv)

Lojalitetsplikt och skadeståndsansvar

Den anhörige har en lagstadgad lojalitetsplikt mot den enskilde och kan bli skadeståndsskyldig om uppdraget utförs felaktigt. Lojalitetsplikten framgår av 17 kap. 4 § FB och innebär att uppdraget alltid ska utföras med den enskildes bästa för ögonen.

När bör man välja en framtidsfullmakt eller god man istället?

Du bör välja framtidsfullmakt eller god man istället för anhörigbehörighet när behoven är mer omfattande, när det finns konflikter i familjen, eller när den närstående fortfarande har beslutsförmåga och själv kan välja sin företrädare.

Vanliga frågor om anhörigbehörighet

Anhörigbehörigheten gäller så länge förutsättningarna i 17 kap. FB är uppfyllda. Den upphör automatiskt om den enskilde tillfrisknar, avlider, eller om en god man/framtidsfullmaktshavare utses.

Ja, sambo finns med på första nivån i turordningen tillsammans med make och maka.

Nej, anhörigbehörigheten förutsätter att den enskilde uppenbart saknar förmåga att ge ett giltigt samtycke.

Nej, det finns inget krav på årlig redovisning till överförmyndaren, vilket skiljer det från godmanskap.

Nej, så länge det finns en behörig anhörig på en högre nivå går behörigheten inte vidare.

Bankerna kräver normalt ett aktuellt familjebevis, ett läkarintyg samt giltig legitimation.

Anhörigbehörigheten upphör omedelbart vid dödsfallet.

Det beror på var den enskilde har sin hemvist. Reglerna i 17 kap. FB är svensk lag och tillämpas främst vid hemvist i Sverige.

Vill du komma i kontakt med oss?

Skicka ett mail eller ring.