Underhållsbidrag är den summa en förälder betalar för barnets försörjning när föräldrarna inte bor tillsammans. Reglerna finns i Föräldrabalken (1949:381), FB, och beloppet bestäms utifrån barnets behov och föräldrarnas samlade ekonomi. Vid frågor om uträkning, jämkning eller indrivning är det klokt att kontakta en advokat inom familjerätt som kan vägleda i ditt enskilda fall.
Vad är underhållsbidrag?
Underhållsbidrag är den ersättning en förälder betalar för barnets dagliga försörjning när hen inte varaktigt bor med barnet. Bestämmelserna finns i 7 kap. FB, där det framgår att båda föräldrarna är skyldiga att stå för barnets underhåll efter förmåga och behov.
Den förälder som inte bor med barnet, kallad bidragsskyldig förälder, betalar normalt ett månatligt belopp till boendeföräldern. Bidraget täcker barnets normala kostnader för mat, kläder, fritid och boende. Storleken kan föräldrarna komma överens om själva, eller låta domstol fastställa.
Underhållsbidraget ska skiljas från underhållsstöd, som är ett bidrag från Försäkringskassan när den bidragsskyldige inte kan eller vill betala.
Vilka regler gäller för underhållsbidrag?
Reglerna för underhållsbidrag bygger på 7 kap. FB, där båda föräldrarnas underhållsskyldighet slås fast. Skyldigheten gäller oavsett om föräldrarna varit gifta, sambor eller aldrig levt tillsammans.
Enligt 7 kap. 1 § FB ska föräldrarna svara för underhållet efter vad som är skäligt utifrån barnets behov och föräldrarnas samlade ekonomiska förmåga. Underhållsbidrag aktualiseras när en förälder inte varaktigt bor med barnet, vilket framgår av 7 kap. 2 § FB.
Vid växelvist boende, när barnet bor ungefär lika mycket hos båda föräldrarna, finns normalt ingen skyldighet att betala underhållsbidrag, förutsatt att föräldrarnas ekonomi är likvärdig. Skiljer sig inkomsterna mycket åt kan dock den med större ekonomisk förmåga få betala bidrag även vid växelvis boende.
Skillnaden mellan underhållsbidrag och underhållsstöd
Underhållsbidrag betalas direkt mellan föräldrarna, medan underhållsstöd är ett statligt stöd som administreras av Försäkringskassan. Underhållsstöd kan beviljas när den bidragsskyldige inte alls betalar, eller betalar mindre än vad underhållsstödet motsvarar.
Underhållsstödets nivåer från och med februari 2026 är 1 673 kronor per månad för barn upp till och med månaden barnet fyller 7 år, 1 823 kronor mellan 7 och 14 år, och 2 223 kronor från månaden efter 15-årsdagen. Försäkringskassan kräver sedan tillbaka motsvarande belopp av den bidragsskyldige föräldern.
Hur räknar man ut underhållsbidrag?
Att räkna ut underhållsbidrag görs i 3 steg:
- Först fastställs barnets behov,
- sedan beräknas varje förälders ekonomiska överskott,
- och slutligen fördelas behovet mellan föräldrarna utifrån deras betalningsförmåga.
Försäkringskassan har en kostnadsfri kalkylator på sin webbplats som följer den standard domstolarna också utgår från. Beräkningen följer principerna i 7 kap. 1 § FB, alltså en skälighetsbedömning utifrån barnets behov och föräldrarnas samlade förmåga.
Försäkringskassans schablon för barnets behov
Barnets grundbehov fastställs ofta (men inte alltid) schablonmässigt som en procentandel av prisbasbeloppet:
- 65 procent för barn upp till och med 6 år
- 80 procent för barn mellan 7 och 12 år
- 95 procent för barn från 13 till 18 år
Till schablonen läggs barnets faktiska kostnader för boende (vanligtvis 20 procent av boendeförälderns boendekostnad) och barnomsorgsavgift, minus eventuellt barnbidrag. Den summan utgör barnets totala behov per månad.
Hur fördelas behovet mellan föräldrarna?
När barnets behov är fastställt räknas varje förälders ekonomiska överskott ut, det vill säga inkomsten efter skatt minus förbehållsbelopp för egna levnadskostnader. Förbehållsbeloppet motsvarar 120 procent av prisbasbeloppet för egna levnadsomkostnader, plus skäliga boendekostnader.
Underhållsbidraget beräknas sedan enligt formeln: barnets behov multiplicerat med den bidragsskyldiges överskott, delat med föräldrarnas samlade överskott. Resultatet är det månadsbelopp som ska betalas.
Umgängesavdrag
Den bidragsskyldige har rätt att göra umgängesavdrag när barnet vistas hos hen i sammanhängande perioder. Enligt 7 kap. 4 § FB får avdrag göras om barnet bott minst 5 hela dygn i följd, eller minst 6 hela dygn under en kalendermånad.
Avdraget är 1/40 av månadsbeloppet per helt dygn. Vid ett underhållsbidrag på 2 000 kronor blir avdraget alltså 50 kronor per dygn.
Vad ska underhållsbidrag täcka?
Underhållsbidrag ska täcka barnets normala löpande kostnader, alltså det som ingår i barnets vanliga vardag. Schablonen från Försäkringskassan inkluderar:
- Mat
- Kläder och skor
- Hygienartiklar
- Fritids- och lekkostnader
- Mobil och prenumerationer
- Förbrukningsvaror
- En andel av boendekostnaden
- Eventuell barnomsorgsavgift
Beloppet ska ge barnet en rimlig levnadsstandard, anpassad till föräldrarnas ekonomi. Stora inkomstskillnader mellan föräldrarna kan därför leda till att barnets behov bedöms högre än schablonen, eftersom en bidragsskyldig förälder med god ekonomi förväntas bidra till en högre standard.
Vad ingår inte i underhållsbidrag?
I underhållsbidraget ingår inte engångskostnader, lyxkonsumtion eller resekostnader för umgänge, om föräldrarna inte särskilt avtalat om det. Schablonen är just en standard för normala vardagskostnader, och kostnader utöver det måste regleras separat.
Exempel på utgifter som normalt faller utanför underhållsbidraget:
- Resor mellan föräldrarnas bostäder, som regleras i 6 kap. 15 b § FB
- Glasögon, tandregleringar och liknande dyrare hälsoinsatser
- Konfirmationsläger, studieresor och annan dyrare ungdomsverksamhet
- Hobbyutrustning som är dyrare än vad schablonen täcker
- Studentbal, körkort och fester
- Föräldrarnas egna kostnader under barnets umgängesvistelser
För återkommande extra kostnader är det vanligt att föräldrarna gör ett tilläggsavtal eller delar utgiften lika. Om man inte kommer överens kan domstol pröva frågan.
Hur länge ska underhållsbidrag betalas?
Underhållsbidrag ska som huvudregel betalas tills barnet fyller 18 år. Om barnet fortfarande går i skolan kan dock underhållsskyldigheten förlängas, men längst till och med dagen barnet fyller 21 år. Det framgår av 7 kap. 1 § andra stycket FB.
Med skolgång avses grundskola, gymnasium eller annan jämförlig grundutbildning. Universitets- och högskolestudier omfattas däremot inte, vilket innebär att underhållsbidrag normalt inte ska betalas för en myndig student som studerar på högskola.
Bidraget upphör automatiskt när skyldigheten löper ut enligt lag eller avtal, men vid förlängd skolgång krävs att det fastställs på nytt. Då är det barnet, inte boendeföräldern, som är part i kravet mot den bidragsskyldige.
När bör man söka juridisk hjälp kring underhållsbidrag?
Du bör söka juridisk hjälp så snart underhållsbidraget skapar konflikt eller osäkerhet, eller när det finns skäl att ompröva ett tidigare beslut.
Vanliga situationer där en advokat kan göra stor skillnad:
- Föräldrarna kan inte enas om beloppet
- En förälder undanhåller inkomster eller har komplicerad ekonomi (eget företag, utländsk inkomst, kapital)
- Barnets behov har förändrats betydligt och ett nytt belopp behöver fastställas
- Den bidragsskyldige slutar betala eller betalar mindre än avtalat
- Barnet har fyllt 18 men går fortfarande i skolan
- Underhållsbidrag krävs retroaktivt
- En av föräldrarna bor utomlands
I sådana situationer är det klokt att tidigt rådgöra med en advokatbyrå inriktad på familjerätt, som kan både förhandla fram en lösning och företräda dig i domstol om frågan måste prövas där.
Exempel på situationer där underhållsbidrag aktualiseras
I praktiken uppstår frågor om underhållsbidrag oftast i samband med separation, skilsmässa eller andra förändringar i barnets boende. När det är komplicerat kan en advokat vid skilsmässa hjälpa er reda ut både underhåll och övriga ekonomiska frågor.
- ”Vi separerade förra året, barnen bor mest hos mig, men vi har aldrig skrivit något avtal om vad pappa ska betala.”
- ”Han startade eget för 2 år sedan och tar nästan ingen lön, så bidraget han betalar känns inte rättvist.”
- ”Vår dotter började gymnasiet i höstas, hon fyller 18 i januari, måste vi ansöka om förlängt underhåll?”
- ”Hon har inte betalat på 4 månader, jag vet inte hur jag ska få in pengarna.”
Att ta in juridisk rådgivning tidigt brukar minska konfliktnivån och öka chansen att frågan kan lösas utan långdragna domstolsprocesser.
Vanliga frågor om underhållsbidrag
Kan man avtala om underhållsbidrag utan domstol?
Ja, föräldrar kan själva komma överens om beloppet och teckna ett skriftligt avtal. Avtalet är bindande och kan ligga till grund för indrivning genom Kronofogden om betalning uteblir. För att avtalet ska vara juridiskt hållbart bör det vara skriftligt, daterat och undertecknat av båda föräldrarna, och gärna granskat av jurist.
Kan underhållsbidrag jämkas eller ändras?
Ja, både domar och avtal om underhållsbidrag kan jämkas vid betydelsefulla förändringar i förhållandena, enligt 7 kap. 10 § FB. Det kan handla om att en förälders inkomst förändrats markant, att barnet bytt skolnivå, eller att boendet förändrats. Föräldrarna kan teckna ett nytt avtal eller, om de inte är överens, väcka talan i tingsrätt.
Kan man kräva underhållsbidrag retroaktivt?
Underhållsbidrag kan i princip krävas upp till 3 år bakåt i tiden, enligt 7 kap. 8 § FB. Längre tillbaka än så kan inte talan bifallas utan att den bidragsskyldige medger det. Domstolen prövar dock alltid om ett retroaktivt krav skulle bli oskäligt betungande för den bidragsskyldige, och kan justera beloppet i sådana fall.
Vem betalar underhållsbidrag vid växelvist boende?
Vid jämbördigt växelvist boende betalar normalt ingen förälder underhållsbidrag, eftersom båda står för kostnaderna under sin tid med barnet. Skiljer sig föräldrarnas inkomster åt på ett påtagligt sätt kan den ekonomiskt starkare föräldern få betala ett kompletterande bidrag, så att barnets levnadsstandard blir likvärdig hos båda.
Påverkar barnbidrag underhållsbidragets storlek?
Ja, barnbidrag och eventuellt flerbarnstillägg räknas av från barnets behov i underhållsberäkningen. Får boendeföräldern hela barnbidraget minskar det därför vad den bidragsskyldige ska betala. Om föräldrarna delar lika på barnbidraget justeras beräkningen i motsvarande mån.
Vad händer om den bidragsskyldige inte betalar?
Om underhållsbidraget är fastställt genom dom eller skriftligt avtal kan boendeföräldern vända sig till Kronofogden för indrivning. Alternativt kan boendeföräldern ansöka om underhållsstöd från Försäkringskassan, som då går in och betalar och sedan kräver tillbaka beloppet av den bidragsskyldige. Att tidigt kontakta jurist kan vara klokt om obetalda belopp byggts upp under längre tid.
Hur ofta bör underhållsbidraget ses över?
En tumregel är att se över beloppet vart eller vartannat år, eller när något förändras i föräldrarnas ekonomi eller barnets liv. Inkomstförändringar, byte av skola, ny barnomsorgsavgift eller flytt är typiska skäl att räkna om. Att löpande hålla beloppet aktuellt minskar risken för konflikter och retroaktiva krav.
Kan farföräldrar eller andra släktingar bli underhållsskyldiga?
Nej, underhållsskyldigheten enligt FB är begränsad till barnets föräldrar. Far- och morföräldrar har ingen lagstadgad skyldighet att försörja barnbarn. Om en förälder avlider eller är helt oförmögen att betala går Försäkringskassan in med underhållsstöd, vilket är samhällets sätt att täcka behovet.