Regressrätt innebär en rätt att kräva tillbaka det man har betalat för någon annans skuld. Rätten aktualiseras ofta när flera personer svarar solidariskt för ett lån, när en borgensman tvingas betala eller när ett gemensamt bolån betalas av bara en av parterna efter en separation.
Är kravet omtvistat eller kopplat till en uppgörelse mellan er kan en advokat inom familjerätt bedöma vad som går att kräva tillbaka.
Vad betyder regressrätt?
Den som har betalat en skuld som någon annan slutligt ska svara för får en egen fordran mot den personen, och det är denna fordran som kallas regress. Betalningen till borgenären ersätts alltså av ett nytt krav i ett annat led.
Två saker behöver skiljas åt. Det yttre ansvaret handlar om vad borgenären, exempelvis banken, kan kräva och av vem. Det inre ansvaret handlar om hur skulden slutligt ska fördelas mellan dem som svarar för den. Regressrätten hör till det inre ansvaret och påverkar inte bankens rätt att kräva vem som helst av gäldenärerna.
Regressrätt vid solidariskt ansvar
Har flera personer tagit ett lån tillsammans svarar de solidariskt, vilket betyder att borgenären kan kräva hela beloppet av en enda av dem. Den som betalat får sedan kräva varje medgäldenär för dennes andel, vilket följer av 2 § lagen (1936:81) om skuldebrev, skuldebrevslagen.
Utgångspunkten är att andelarna är lika stora, alltså hälften var vid två gäldenärer. Parterna kan dock ha kommit överens om något annat, och ett avtal om hur skulden ska fördelas gäller mellan dem även om det inte binder banken.
Är en medgäldenär på uppenbart obestånd eller går inte att nå fördelas bristen mellan de övriga. Den som betalat riskerar därmed att slutligt bära mer än sin ursprungliga andel, vilket är en av de större riskerna med solidariskt ansvar.
Regressrätt för en borgensman
En borgensman som tvingas betala låntagarens skuld övertar borgenärens krav och kan vända sig mot låntagaren för hela beloppet. Borgen är alltså inte tänkt att slutligt bäras av borgensmannen, utan att fungera som en säkerhet för banken.
Finns flera borgensmän som svarar solidariskt gäller samma inre fördelning som mellan medgäldenärer. Den som betalat kan kräva de övriga för deras andelar, utöver kravet mot låntagaren själv. I praktiken är kravet mot låntagaren ofta svårt att få betalt, eftersom borgen normalt utnyttjas just när denne saknar betalningsförmåga.
En borgensman bör därför säkra bevisning om betalningen redan från början: kvitto, kontoutdrag och den underliggande handlingen som visar vem som var huvudgäldenär.
Regressrätt mellan makar och sambor
Betalar den ena parten hela det gemensamma bolånet efter en separation kan hen normalt kräva den andra för dennes andel av betalningarna. Grunden är densamma som vid annat solidariskt ansvar, alltså det inre ansvaret mellan låntagarna.
Frågan hanteras ofta i samband med bodelningen, där skulder räknas av mot respektive parts tillgångar. Har den ena parten betalat mer än sin andel under tiden fram till delningen bör det räknas med i uppgörelsen. Ett anspråk som glöms bort i bodelningsavtalet är svårt att återuppväcka senare, eftersom avtalet normalt reglerar hela mellanhavandet.
Regresskrav förväxlas lätt med ersättning för boende. Den som bott kvar i den gemensamma bostaden kan vara skyldig att betala nyttjanderättsersättning, och den frågan avgörs för sig. Är läget komplicerat kan en advokat inom bodelning hålla ihop båda posterna i samma uppgörelse.
Försäkringsbolagets regressrätt
Ett försäkringsbolag som betalat ut ersättning övertar den försäkrades rätt till skadestånd i den mån skadan omfattas av försäkringen. Regeln finns i försäkringsavtalslagen.
Regressrätten innebär alltså att bolaget träder in i den skadelidandes ställe och kan kräva den som vållat skadan. Eftersom rätten är härledd kan bolaget aldrig komma i en bättre position än den försäkrade, vilket betyder att skadevållaren kan göra samma invändningar mot bolaget som mot den skadelidande.
Här gäller delvis andra tidsfrister än vid vanliga regresskrav. Vid regress mot en försäkringstagare enligt trafikskadelagen är fristen exempelvis 3 år, vilket är kortare än den allmänna preskriptionstiden.
När preskriberas ett regresskrav?
En regressfordran preskriberas som huvudregel 10 år efter att den uppkom, alltså 10 år från betalningen.
Preskriptionen kan avbrytas, exempelvis genom att gäldenären erkänner skulden, betalar en del av den eller genom att du skickar ett skriftligt krav. Efter ett avbrott börjar en ny tioårsfrist löpa. Kortare frister gäller i vissa fall, bland annat för konsumentfordringar och för försäkringsbolagens regress enligt trafikskadelagen.
Dröjsmålsränta kan begäras. Enligt räntelagen (1975:635) utgår ränta från 30 dagar efter att du framställt krav på betalning och angett att ränta annars utgår, vilket är ett skäl att skicka kravet skriftligt och tidigt.
Hur driver man in ett regresskrav?
Börja med ett skriftligt krav som anger beloppet, vad betalningen avsåg och sista betalningsdag, och gå vidare till Kronofogden eller tingsrätten om det inte hjälper. Ordningen spelar roll både för bevisningen och för räntan.
Bestrids inte kravet är ett betalningsföreläggande hos Kronofogden den enklaste vägen. Bestrids det kan målet överlämnas till tingsrätten för prövning som ett tvistemål.
Det är du som ska bevisa att betalningen har skett och att den avsåg den andres skuld. Kontoutdrag, låneavtal och skriftlig kommunikation väger därför tungt, medan muntliga överenskommelser mellan närstående ofta blir svåra att styrka.
När bör man söka juridisk hjälp?
Kontakta ett ombud när beloppet är betydande, när motparten bestrider kravet eller när regressfrågan hänger samman med en separation. Kravet är ofta enkelt i teorin men svårt att bevisa i praktiken.
Vanliga situationer där ett ombud gör skillnad:
- du har betalat ett gemensamt lån ensam efter en separation
- du har gått i borgen och tvingats betala för någon annan
- motparten hävdar att betalningarna var en gåva
- ett regresskrav behöver tas med i ett bodelningsavtal
Exempel på situationer där regressrätt aktualiseras
- ”Jag har betalat hela vårt bolån i 2 år sedan min sambo flyttade ut, kan jag kräva hälften tillbaka?”
- ”Jag gick i borgen för min systers billån och nu har banken krävt mig på hela beloppet.”
- ”Vi tog ett gemensamt lån till renoveringen och min bror har slutat betala sin del.”
I samtliga fall är det den inbördes fördelningen som styr utgången, inte vem banken råkade vända sig till.
Vanliga frågor om regressrätt
Kan regressrätten avtalas bort?
Ja, den inbördes fördelningen är i grunden avtalsfri och parterna kan komma överens om att ingen regress ska gälla.
Ett sådant avtal binder däremot inte borgenären, som fortfarande kan kräva vem som helst av gäldenärerna för hela skulden. Vill ni fördela ansvaret på annat sätt än lika bör det skrivas ned, eftersom utgångspunkten annars är lika andelar.
Vad händer om den jag har regresskrav mot går i konkurs?
Kravet kvarstår men bevakas i konkursen som en oprioriterad fordran, vilket i praktiken ofta betyder ingen eller låg utdelning.
Vid en skuldsanering kan fordran skrivas ned eller falla bort helt. Det är ett skäl att agera tidigt när du märker att en medgäldenär får betalningsproblem.
Räknas betalningar mellan sambor automatiskt som gåvor?
Nej, men den som betalat behöver kunna visa att avsikten var att få tillbaka pengarna.
Betalningar inom ett förhållande presumeras inte vara lån, och löpande utgifter i ett hushåll räknas normalt inte som något som kan krävas tillbaka. Gäller det större belopp eller amorteringar på den andres lån är ett enkelt skuldebrev eller skriftlig bekräftelse ofta det som avgör frågan.
Har man regressrätt om man betalat någon annans skatteskuld eller underhåll?
Utgångspunkten är att den som betalar en annan persons skuld utan att vara betalningsskyldig får ett krav mot personen, men bilden blir mer komplicerad när betalningen skett frivilligt.
Har du inget eget ansvar för skulden och betalar ändå, utan avtal eller överenskommelse, kan betalningen komma att bedömas som en gåva. Kontakta ombud innan du betalar för någon annan om du räknar med att få tillbaka pengarna.
Vad skiljer regress från att en fordran överlåts?
Vid regress uppstår ett nytt krav genom din betalning, medan en överlåtelse innebär att en befintlig fordran byter ägare.
Skillnaden får betydelse för vilka invändningar motparten kan göra och hur preskriptionen räknas.
Kan man kräva ränta på ett regresskrav?
Ja, dröjsmålsränta kan krävas från 30 dagar efter att du framställt ett krav på betalning.
Räntan beräknas enligt räntelagen med referensräntan plus 8 procentenheter, om ni inte avtalat annat. Skicka därför kravet skriftligt och spara utskicket, eftersom räntan annars kan börja löpa först i samband med att målet inleds i domstol.