Kvarsittningsrätt innebär att den ena maken eller sambon får rätt att bo kvar i den gemensamma bostaden till dess att bodelningen är klar. Frågan prövas av tingsrätten. Är ni oense om vem som ska bo kvar kan en advokat vid skilsmässa driva frågan åt dig.
Vad innebär kvarsittningsrätt?
Kvarsittningsrätt ger den ena parten rätt att använda bostaden ensam under tiden fram till bodelningen, och den andra parten måste då flytta ut. Det är alltså en tillfällig lösning på en akut boendefråga, inte ett beslut om vem som slutligt ska få bostaden.
Vem som äger bostaden saknar betydelse för makar. Även den make som inte står på kontraktet eller lagfarten kan få bo kvar, eftersom beslutet tar sikte på den gemensamma bostaden och inte på äganderätten. Frågan om vem som ska överta bostaden avgörs först i bodelningen, där andra regler gäller.
Tingsrätten kan i samma beslut förbjuda makarna att besöka varandra. Det är ett skydd som kan behövas när konflikten är svår, och det gäller på samma sätt för sambor.
Vem får bo kvar i bostaden vid skilsmässa?
Den som bäst behöver bostaden får bo kvar, och tingsrätten gör då en samlad bedömning av parternas situation. Behovsprövningen är alltså det centrala, inte vem som flyttade in först eller vem som betalat mest. Begär båda parter kvarsittningsrätt ställs deras behov mot varandra.
Omständigheter som väger tungt:
- vem barnen ska bo tillsammans med
- möjligheten för respektive part att ordna annat boende
- den ekonomiska förmågan att bo kvar och betala löpande kostnader
- avståndet till barnens skola, förskola och fritidsaktiviteter
- hälsa och särskilda behov hos någon i hushållet
Att en förälder ska ha barnen boende hos sig är ofta det som väger tyngst, eftersom barnens vardag då kan fortsätta som förut. Har paret inga barn får de ekonomiska förutsättningarna och möjligheten att hitta annat boende större betydelse.
Hur ansöker man om kvarsittningsrätt?
Ansökan om kvarsittningsrätt görs till tingsrätten, oftast tillsammans med ansökan om äktenskapsskillnad eller med en begäran om bodelningsförrättare.
I ansökan bör du beskriva konkret varför just du behöver bostaden bäst, exempelvis hur barnens vardag ser ut, vilka boendealternativ som finns och vad du har för ekonomiska förutsättningar. Ett välgrundat underlag väger tyngre än allmänna påståenden om vem som har mest rätt till hemmet.
Kvarsittningsrätt för sambor
För sambor krävs att bostaden är samboegendom och därmed ska ingå i bodelningen, annars finns ingen rätt att bo kvar. Det följer av 28 § sambolagen, som bara gäller bostäder som omfattas av bodelningen mellan samborna.
Kvarsittningsrätt för en sambo förutsätter alltså att bostaden räknas som samboegendom. Samboegendomen består enligt 3 § sambolagen enbart av gemensam bostad och bohag som har anskaffats för gemensam användning. Har den ena sambon skaffat bostaden för eget bruk ingår den inte i bodelningen. Då kan den andra sambon normalt inte få kvarsittningsrätt, utan får flytta när förhållandet upphör.
En sambo kan i vissa fall i stället ha rätt att överta en hyresrätt eller bostadsrätt som inte är samboegendom, enligt 22 § sambolagen. Det förutsätter att sambon bäst behöver bostaden och att ett övertagande kan anses skäligt, och när det finns barn i förhållandet är kraven lägre än annars.
Hur länge gäller kvarsittningsrätten?
Rätten gäller till dess att bodelningen är genomförd, inte längre. När bodelningen är klar är det den som fått bostaden på sin lott som har rätt att bo där.
Det betyder att en utdragen bodelning också förlänger tiden som beslutet gäller. Vill den som flyttat ut få tillbaka bostaden snabbare är vägen dit att driva bodelningen framåt, exempelvis genom att begära att tingsrätten utser en bodelningsförrättare. En advokat inom bodelning kan hålla tempo i processen så att boendefrågan inte blir liggande.
Måste den som bor kvar betala nyttjanderättsersättning?
Ja, den som bor kvar i en bostad som helt eller delvis tillhör den andra parten ska normalt betala ersättning för nyttjandet. För makar saknas en uttrycklig lagregel, och frågan har i stället utvecklats genom Högsta domstolens praxis.
Ersättningen kan liknas vid en hyra och utgår från vad bostaden är värd att hyra, med hänsyn till hur stor och del den andra parten har. En kortare betalningsfri period om ett par månader efter separationen accepteras ofta, men därefter bör ersättning betalas fram till dess att bodelningen är klar. Parterna kan också avtala om något annat, exempelvis att den kvarboende i stället står för samtliga driftskostnader.
Ersättningsfrågan glöms ofta bort i förhandlingen och kan uppgå till betydande belopp när bodelningen drar ut på tiden.
När bör man söka juridisk hjälp?
Kontakta ett ombud när ni inte kan lösa boendefrågan själva, särskilt om det finns barn eller om du inte har någonstans att ta vägen. Boendet är ofta den fråga som brådskar mest vid en separation.
Vanliga situationer där ett ombud gör skillnad:
- ni begär båda att få bo kvar och behöver frågan prövad
- du behöver ett beslut snabbt för barnens skull
- den andra parten vägrar flytta trots tingsrättens beslut
- du är sambo och osäker på om bostaden ingår i bodelningen
- ni är oense om nyttjanderättsersättningens storlek
Exempel på situationer där kvarsittningsrätt aktualiseras
- ”Vi ska skiljas men ingen av oss vill flytta, och barnen bor kvar i huset med oss båda.”
- ”Min sambo äger lägenheten som hon köpte innan vi träffades, har jag rätt att bo kvar när vi separerar?”
- ”Mitt ex bor kvar i vårt hus sedan i januari medan jag betalar halva lånet, ska jag inte ha någon ersättning för det?”
Vanliga frågor om kvarsittningsrätt
Vad händer om den andra parten vägrar flytta?
Ett beslut från tingsrätten kan verkställas genom Kronofogden, som då kan genomföra en avhysning.
Du ansöker om verkställighet med beslutet som underlag. I praktiken flyttar de flesta frivilligt när beslutet är fattat.
Gäller kvarsittningsrätt även hyresrätter?
Ja, en hyresrätt som är parternas gemensamma bostad omfattas på samma sätt som en villa eller bostadsrätt.
Vem som står på hyreskontraktet är inte styrande för det tillfälliga beslutet. Vem som slutligt får överta hyresrätten prövas separat.
Hur lång tid får man på sig att flytta?
Tingsrätten sätter normalt ingen exakt frist, utan utgångspunkten är att flytten ska ske inom rimlig tid efter beslutet.
Ett par veckor är vanligt när det finns någon annanstans att bo. Behöver du längre tid är det bättre att begära det redan i processen än att låta saken gå till verkställighet.
Påverkar kvarsittningsrätten vem som får bostaden i bodelningen?
Nej, beslutet avgör inte bodelningen, men den som bott kvar har i praktiken ofta lättare att argumentera för ett övertagande.
I bodelningen ligger en behovsprövning till grund för vem som får bostaden på sin lott, tillsammans med frågan om vem som kan betala för bostaden. Att ha bott kvar ger alltså ingen automatisk rätt att få behålla den.
Kan vi lösa boendefrågan utan att gå till domstol?
Ja, ett skriftligt avtal om vem som bor kvar och vad det ska kosta räcker så länge ni är överens.
Ett sådant avtal går snabbare och blir billigare än en process, och det kan enkelt kombineras med en överenskommelse om driftskostnader och nyttjanderättsersättning. Håller överenskommelsen inte kan frågan ändå tas till tingsrätten senare.