Hindersprövning är den prövning som Skatteverket gör innan en vigsel för att kontrollera att det inte finns några rättsliga hinder mot att två personer gifter sig. Reglerna finns i Äktenskapsbalken (1987:230), ÄktB, och prövningen ska göras innan vigselförrättaren får viga paret. Eftersom äktenskap får långtgående konsekvenser för exempelvis bodelning, arv och underhåll kan det vara klokt att kontakta en advokat inom familjerätt i god tid för att se över vad som är viktigt att tänka på, exempelvis om ett äktenskapsförord bör upprättas.
Vad är hindersprövning?
Hindersprövning är Skatteverkets kontroll av att inga lagliga äktenskapshinder föreligger mellan två personer som vill gifta sig. Prövningen är obligatorisk och regleras i 3 kap. ÄktB. Båda parterna ansöker tillsammans, antingen via Skatteverkets e-tjänst eller på blankett, och Skatteverket utfärdar därefter ett intyg om hindersprövning som lämnas till vigselförrättaren.
Vad innebär hindersprövning i praktiken? Skatteverket går igenom uppgifter ur folkbokföringen och kontrollerar bland annat ålder, släktskap och tidigare civilstånd. Om inga hinder föreligger utfärdas ett intyg, som tillsammans med ett vigselintyg utgör underlag för vigseln. Intyget är därmed en grundläggande handling för ett giltigt giftermål i Sverige.
Reglerna i 3 kap. ÄktB hör nära ihop med övriga delar av äktenskapsrätten. För en bredare orientering kan det vara värt att läsa vår genomgång av Äktenskapsbalken, där grundprinciperna förklaras närmare.
Vad prövar Skatteverket vid hindersprövning?
Skatteverket prövar tre huvudsakliga frågor: ålder, släktskap och om någon av parterna redan är gift eller registrerad partner. Om något hinder föreligger får vigsel inte ske. Reglerna återfinns i 2 kap. 1 till 4 §§ ÄktB.
Ålder
Den som är under 18 år får inte gifta sig. Sedan den 1 juli 2014 finns ingen möjlighet att få dispens från åldersgränsen, vilket var möjligt i undantagsfall tidigare. Reformen genomfördes för att stärka skyddet mot barn- och tvångsäktenskap.
Släktskap
Äktenskap får inte ingås mellan släktingar i rätt upp- och nedstigande led, alltså mellan exempelvis förälder och barn eller mellan far- eller morförälder och barnbarn. Helsyskon får inte heller gifta sig. Halvsyskon får gifta sig endast efter tillstånd från länsstyrelsen.
Befintligt äktenskap eller partnerskap
Den som redan är gift eller registrerad partner får inte ingå nytt äktenskap. Tidigare äktenskap måste vara upplösta genom skilsmässa eller den andra makens död. Om upplösningen inte framgår av folkbokföringen behöver ni styrka den med handlingar.
Hur lång tid tar hindersprövning?
Hindersprövning tar normalt cirka 2 veckor när båda parterna är folkbokförda i Sverige. Under bröllopssäsongen, framför allt i april till juni, kan handläggningstiden bli längre. För par där en eller båda har anknytning till utlandet kan handläggningen ta upp till 10 veckor, eftersom kompletterande handlingar då ofta behöver hämtas in.
Skatteverket rekommenderar att ansökan skickas in i god tid före vigseln, gärna 1 till 2 månader innan. Eftersom ansökan numera kan göras digitalt går det snabbare att komma igång, men själva utredningen kräver fortfarande sin tid.
Hur länge gäller hindersprövning?
En hindersprövning gäller i 4 månader från beslutsdatumet. Vigseln måste alltså ske inom 4 månader från det att intyget utfärdades, annars förfaller prövningen. Det går inte att förlänga giltighetstiden, utan om tidsfristen passerar måste ni ansöka på nytt.
Tidsgränsen finns för att uppgifterna i folkbokföringen ska vara aktuella när vigseln genomförs, eftersom omständigheter som civilstånd kan förändras. Hur länge en hindersprövning gäller rent praktiskt beror därför helt på beslutsdatumet, inte ansökningsdagen.
Vad kostar hindersprövning?
Hindersprövning är gratis. Skatteverket tar inte ut någon avgift för själva prövningen eller för intyget. Kostnaden för hindersprövningen blir alltså 0 kronor för paret.
Däremot kan kringkostnader uppstå, exempelvis avgifter för att beställa personbevis från andra länder om en av er har bott utomlands, eller översättning och legalisering av utländska handlingar. Den som vill ha juridisk rådgivning i samband med giftermålet, exempelvis kring äktenskapsförord, betalar advokatarvode separat.
Kan man gifta sig utan hindersprövning?
Nej, man kan inte gifta sig i Sverige utan hindersprövning. Vigselförrättaren får enligt 4 kap. 5 § ÄktB inte genomföra en vigsel om paret inte uppvisar ett giltigt intyg om hindersprövning. En vigsel som genomförs utan föregående prövning kan vara ogiltig som äktenskap.
Hindersprövning och giftermål hör därmed ihop på ett sätt som inte går att kringgå. Reglerna gäller både för borgerlig vigsel och för vigsel inom trossamfund med vigselrätt. Också vid vigsel utomlands behöver svenska medborgare ofta visa upp ett intyg om hindersprövning eller motsvarande äktenskapscertifikat för att äktenskapet ska kunna registreras i Sverige.
När bör man söka juridisk hjälp kring giftermål och hindersprövning?
Juridisk hjälp behövs sällan för själva hindersprövningen, men ofta för det som omger giftermålet. Det kan handla om äktenskapsförord, frågor om utländska äktenskap, eller om hur en framtida bodelning skulle gå till om förhållandet senare upphör. I sådana frågor kan en advokat inom bodelning ge konkret vägledning.
Om något i er bakgrund är oklart, exempelvis ett tidigare äktenskap utomlands som inte är registrerat i Sverige, är det klokt att rådgöra med advokat innan ni ansöker.
Situationer där juridisk rådgivning ofta är värdefull:
- Tidigare äktenskap eller partnerskap som ingåtts utomlands
- Frågor om äktenskapsförord eller enskild egendom
- Komplicerade familjekonstellationer, exempelvis särkullbarn
- Planering inför framtida arvsfördelning
- Tveksamhet om släktskap som kan utgöra hinder
Exempel på situationer där hindersprövning blir aktuellt
✔︎ ”Vi har varit sambor i tio år och ska äntligen gifta oss till sommaren, men vad behöver vi egentligen skicka in till Skatteverket?”
✔︎ ”Min blivande make är skild sedan tidigare i ett annat land, men skilsmässan är inte registrerad i den svenska folkbokföringen, hur löser vi det?”
✔︎ ”Vi planerar bröllop i augusti och är osäkra på när vi senast bör skicka in ansökan så att intyget hinner utfärdas i tid.”
✔︎ ”Min mormor och hennes blivande make är båda över 80 år och vill veta om hindersprövning verkligen är obligatorisk även för dem.”
Vanliga frågor om hindersprövning
Måste båda parter skriva under ansökan om hindersprövning?
Ja, båda parterna ska gemensamt ansöka om hindersprövning enligt 3 kap. 1 § ÄktB. Sedan ansökan numera kan göras digitalt signerar respektive part med e-legitimation, men det är fortfarande en gemensam ansökan.
Vad händer om Skatteverket hittar ett hinder?
Om ett hinder framkommer får intyg inte utfärdas och vigsel kan inte ske. Beslutet kan överklagas. I vissa fall, exempelvis vid halvsyskon, kan tillstånd sökas hos länsstyrelsen, vilket är en separat process.
Behöver man hindersprövning om man redan varit gift med samma person?
Ja, även om ni tidigare varit gifta med varandra och skilt er behövs en ny hindersprövning inför ett nytt äktenskap. Skatteverket behöver vid varje vigseltillfälle bekräfta att inga aktuella hinder föreligger.
Krävs hindersprövning vid vigsel utomlands?
Vid vigsel utomlands gäller landets egna regler, men för att äktenskapet ska kunna registreras i Sverige krävs ofta ett äktenskapscertifikat som bygger på svensk hindersprövning. Hör alltid med berört lands myndigheter och svenska ambassaden i god tid.
Spelar det roll om en av oss bor utomlands?
Ja, om en av er inte är folkbokförd i Sverige behöver Skatteverket fler underlag, exempelvis civilståndsintyg från det andra landet. Det förlänger normalt handläggningstiden.
Påverkar hindersprövningen en framtida skilsmässa?
Nej, hindersprövningen prövar bara om ni får gifta er, inte villkoren för en framtida upplösning. Om ni vill reglera vad som ska gälla vid en eventuell skilsmässa behöver ni upprätta ett äktenskapsförord innan eller under äktenskapet. En advokat vid skilsmässa kan hjälpa er utforma ett sådant.
Kan en vigselförrättare neka vigsel även om hindersprövningen är godkänd
I undantagsfall, ja. Vigselförrättaren har en självständig skyldighet enligt 4 kap. ÄktB att förvissa sig om att inga hinder finns. Om förrättaren får kännedom om omständigheter som tyder på hinder, exempelvis tvång, ska vigseln inte genomföras.