En domstol är ett oberoende offentligt organ som avgör rättsliga tvister och prövar om någon har begått ett brott. Domstolarnas ställning och oberoende slås fast i regeringsformen (1974:152), RF, och i Sverige finns tre typer av domstolar med olika uppgifter.
Vad är en domstol?
En domstol är ett oberoende offentligt organ som har till uppgift att lösa rättsliga tvister och döma i brottmål genom att tillämpa gällande lag på det enskilda fallet. Det är alltså domstolen som ytterst avgör hur lagen ska förstås i en konkret konflikt.
Vad betyder domstol mer grundläggande? Ordet står för den statliga funktion som utövar rättskipning, det vill säga dömer i mål och ärenden. Att den är oberoende innebär att varken riksdagen, regeringen eller någon annan myndighet får bestämma hur den ska döma i ett enskilt fall.
Domstolen ska vara opartisk och behandla alla lika inför lagen. Domarna är självständiga i sitt dömande och bundna endast av lag och rätt, vilket är en av grundpelarna i en rättsstat.
Vilka tre typer av domstolar finns i Sverige?
De allmänna domstolarna, de allmänna förvaltningsdomstolarna och specialdomstolarna. Vilken domstol som prövar en fråga beror på vad saken gäller. Var och en av de tre kategorierna har sin egen instansordning, så att en dom kan överklagas uppåt i systemet.
Allmänna domstolar
De allmänna domstolarna handlägger brottmål, tvistemål och familjemål. De består av 48 tingsrätter i första instans, 6 hovrätter i andra instans och Högsta domstolen som högsta instans. Det är hit du vänder dig vid till exempel en skilsmässa, en vårdnadstvist eller om du har blivit utsatt för brott.
Allmänna förvaltningsdomstolar
De allmänna förvaltningsdomstolarna prövar tvister mellan enskilda och det allmänna, alltså överklagade beslut från myndigheter. De består av 12 förvaltningsrätter, 4 kammarrätter och Högsta förvaltningsdomstolen. Hit hör frågor om skatt, socialförsäkring samt tvångsvård av unga enligt LVU.
Därutöver finns särskilda domstolar som är knutna till de allmänna, som mark- och miljödomstolarna, patent- och marknadsdomstolen och migrationsdomstolarna.
Specialdomstolar
Specialdomstolarna är organisatoriskt fristående och prövar avgränsade måltyper. De två specialdomstolarna är Arbetsdomstolen och Försvarsunderrättelsedomstolen.
Vilka sitter i en domstol?
I en domstol sitter en eller flera juristdomare, ofta tillsammans med nämndemän, och det är de som gemensamt dömer i målet. Vilken sammansättning som gäller beror på måltyp och hur allvarlig saken är.
En juristdomare är en lagfaren domare med juristutbildning, medan en nämndeman är en lekmannadomare utan juridisk examen, utsedd genom politiska val. Vid en huvudförhandling i ett brottmål i tingsrätten dömer normalt 1 juristdomare tillsammans med 3 nämndemän. I enklare mål kan en ensam juristdomare avgöra saken.
Utöver domarna medverkar parterna och deras ombud. I ett brottmål är det åklagaren, den tilltalade och en eventuell försvarare, samt målsäganden om det finns en sådan. I ett tvistemål kallas parterna kärande och svarande. Till detta kommer ofta vittnen, en protokollförare och vid behov tolk.
Hur går en domstolsprocess till?
En domstolsprocess inleds med att ett mål anhängiggörs, genom ett åtal i brottmål eller en stämningsansökan i tvistemål, och avslutas med att domstolen meddelar dom. Däremellan ligger en förberedelse och oftast en huvudförhandling.
Under förberedelsen klarläggs vad parterna är oense om och vilken bevisning som ska läggas fram. Vid huvudförhandlingen, som är muntlig, lägger parterna fram sin sak, bevis gås igenom och vittnen hörs. Därefter överlägger rätten och meddelar sin dom, antingen direkt eller inom några veckor.
Den som är missnöjd med domen kan i regel överklaga till högre instans. För att hovrätten eller kammarrätten ska ta upp målet krävs i många fall prövningstillstånd, och detsamma gäller för prövning i högsta instans.
När bör man söka juridisk hjälp inför en domstolsprocess?
Du bör söka juridisk hjälp så snart det står klart att en tvist eller ett åtal kan hamna i domstol, eftersom förberedelserna ofta har stor betydelse för utgången.
Vanliga situationer där ett ombud gör skillnad:
- du är part i en vårdnadstvist eller annan familjerättslig tvist i tingsrätten
- du är misstänkt eller åtalad för brott och behöver en försvarare
- du har utsatts för ett brott
- ett myndighetsbeslut har gått dig emot och ska överklagas till förvaltningsrätten
- du är osäker på om din sak hör hemma i allmän domstol eller förvaltningsdomstol
Exempel på situationer där en domstol aktualiseras
✔︎ ”Vi kommer inte överens om var barnen ska bo och nu har det gått så långt att saken ska prövas i tingsrätten.”
✔︎ ”Socialnämnden har fattat ett beslut som jag vill överklaga, men jag förstår inte vilken domstol jag ska vända mig till.”
Att tidigt förstå vilken domstol som är behörig och hur processen ser ut gör det lättare att ta tillvara sin rätt.
Vanliga frågor om domstolar
Är förhandlingar i domstol offentliga?
Ja, som huvudregel är förhandlingar i domstol offentliga och öppna för allmänheten, enligt offentlighetsprincipen.
Domstolen kan dock besluta om stängda dörrar när det finns starka skäl, till exempel av hänsyn till barn eller när känsliga uppgifter omfattas av sekretess.
Måste man ha advokat i domstol?
Nej, det finns inget generellt krav på att ha advokat, men i mer komplicerade mål är det ofta klokt.
I brottmål kan den som är misstänkt för ett allvarligare brott ha rätt till en offentlig försvarare som staten bekostar. I tvistemål och familjemål står parterna som utgångspunkt för sina egna ombudskostnader, men rättsskydd i hemförsäkringen eller rättshjälp kan i vissa fall täcka delar av kostnaden.
Vad är skillnaden mellan tingsrätt och förvaltningsrätt?
Tingsrätten är första instans bland de allmänna domstolarna och prövar brottmål, tvistemål och familjemål, medan förvaltningsrätten prövar överklagade beslut från myndigheter.
Handlar det om en skilsmässa eller ett åtal är det tingsrätten som gäller, medan ett överklagat beslut om exempelvis försörjningsstöd eller tvångsvård prövas av förvaltningsrätten.
Kan man överklaga en dom?
Ja, en dom kan i regel överklagas till närmast högre instans inom samma domstolsslag.
En tingsrättsdom överklagas till hovrätten och en förvaltningsrättsdom till kammarrätten. I många måltyper krävs prövningstillstånd, vilket innebär att den högre domstolen först tar ställning till om målet ska prövas i sak.
Hur lång tid tar en domstolsprocess?
Handläggningstiden varierar kraftigt beroende på måltyp och domstolens arbetsbelastning, från några månader till mer än ett år.
Enklare mål kan avgöras snabbt, medan omfattande tvister med mycket bevisning tar längre tid. Ett mål som överklagas och prövas i flera instanser drar naturligt ut på tiden.