Ett brottmål är ett mål i domstol där en person står åtalad för att ha begått ett brott, och där domstolen prövar om hen ska dömas till ansvar och straff. Reglerna för hur ett brottmål handläggs finns i rättegångsbalken (1942:740), RB. Är du misstänkt eller har utsatts för brott är det klokt att tidigt anlita en advokat inom brottmål, som kan ta tillvara dina rättigheter genom hela processen.
Vad är ett brottmål?
Ett brottmål är ett mål där en åklagare, på statens vägnar, väcker åtal mot en person för ett brott och domstolen prövar frågan om skuld och påföljd. Det är alltså samhället, inte en enskild motpart, som driver frågan om ansvar för brottet.
I ett brottmål kallas den som åtalas för tilltalad, och den som utsatts för brottet för målsägande. Åklagaren har hela bevisbördan, och för att någon ska kunna dömas måste det vara ställt utom rimligt tvivel att den tilltalade har begått gärningen.
Ofta prövas också målsägandens krav på skadestånd, ett så kallat enskilt anspråk, tillsammans med åtalet. På så sätt kan både frågan om straff och frågan om ersättning avgöras vid ett och samma tillfälle.
Hur går ett brottmål till?
Ett brottmål inleds med en förundersökning, följs av att åklagaren väcker åtal, och avgörs vid en huvudförhandling där domstolen meddelar dom. Processen är alltså uppdelad i tydliga steg, från utredning till dom.
De huvudsakliga stegen i ett brottmål är:
- förundersökning, där polis och åklagare utreder brottet och håller förhör
- åtal, genom att åklagaren lämnar in en stämningsansökan till tingsrätten enligt 45 kap. RB
- huvudförhandling, där åklagare, tilltalad och eventuella vittnen hörs och bevisningen gås igenom
- dom, där rätten tar ställning till skuld och bestämmer påföljd
- överklagande, om någon part är missnöjd med domen
Den som är missnöjd med tingsrättens dom kan överklaga till hovrätten, och i vissa fall krävs prövningstillstånd för att målet ska tas upp där. Både den tilltalade och åklagaren kan överklaga.
Vilka medverkar i ett brottmål?
Åklagaren, den tilltalade med sin försvarare, en eventuell målsägande, samt domstolens domare och nämndemän. Var och en har en bestämd roll i rättegången.
Åklagaren väcker åtal och lägger fram bevisningen mot den tilltalade. Den tilltalade har rätt till en försvarare, och vid allvarligare brott utses ofta en offentlig försvarare som staten bekostar. En sådan roll fyller en försvarsadvokat, som ser till att den tilltalades rättigheter respekteras.
Den som utsatts för brottet, målsäganden, kan ha rätt till ett målsägandebiträde som ger stöd och för talan om skadestånd. Själva domen meddelas av rätten, som i tingsrätten vid allvarligare brott normalt består av 1 juristdomare och 3 nämndemän.
Vilka påföljder kan ett brottmål leda till?
Böter, villkorlig dom, skyddstillsyn eller fängelse, beroende på hur allvarligt brottet är. Domstolen väljer påföljd utifrån brottets straffvärde och den tilltalades personliga förhållanden.
Vanliga påföljder i ett brottmål är:
- böter, som är vanligt vid lindrigare brott
- villkorlig dom, ofta i förening med böter eller samhällstjänst
- skyddstillsyn, som innebär övervakning under en prövotid
- fängelse, som är den strängaste påföljden
För unga lagöverträdare finns särskilda påföljder, som ungdomsvård och ungdomstjänst. Frias den tilltalade ogillas åtalet och personen anses oskyldig.
När bör man söka juridisk hjälp i ett brottmål?
Du bör söka juridisk hjälp så snart du blir misstänkt för ett brott eller har utsatts för ett, eftersom det som sägs och görs tidigt i utredningen kan påverka hela målet. Ett ombud kan vara med redan under förundersökningen.
Situationer där juridisk hjälp är särskilt viktig:
- du har kallats till förhör som misstänkt för ett brott
- du har blivit anhållen eller häktad
- du har utsatts för ett brott och vill ha stöd och kräva skadestånd
- du är osäker på om du har rätt till en offentlig försvarare eller ett målsägandebiträde
- du vill överklaga en dom från tingsrätten till hovrätten
I dessa lägen är det klokt att kontakta en advokatbyrå med erfarenhet av brottmål, som kan förklara vad som gäller och företräda dig i domstol.
Exempel på situationer där ett brottmål aktualiseras
✔︎ ”Mamma har gått bort och jag känner till hennes ekonomi bäst, betyder det att jag blir bouppgivare?”
✔︎ ”Jag har blivit ombedd att vara bouppgivare men vågar inte skriva under, tänk om jag missat en skuld?”
✔︎ ”Vi är tre syskon som är dödsbodelägare, kan en av oss vara bouppgivare samtidigt som vi tar in utomstående förrättningsmän?”
Att ta juridisk hjälp tidigt gör det tryggare att lämna uppgifterna korrekt och minskar risken för fel som måste rättas senare.
Vanliga frågor om brottmål
Vad är skillnaden mellan ett brottmål och ett tvistemål?
Ett brottmål gäller ansvar och straff för ett brott, medan ett tvistemål gäller en civilrättslig tvist mellan enskilda parter.
I ett brottmål för en åklagare talan mot den tilltalade, och beviskravet är högt, ställt utom rimligt tvivel. I ett tvistemål står i stället två enskilda parter mot varandra, exempelvis om pengar eller avtal, och beviskravet är lägre. Ett brottmål kan sluta med straff, medan ett tvistemål oftast slutar med att en part åläggs att betala eller göra något.
Vem betalar för försvararen i ett brottmål?
Vid allvarligare brott utses ofta en offentlig försvarare, vars arvode staten betalar i första hand.
Blir den tilltalade dömd kan hen dock bli skyldig att helt eller delvis betala tillbaka kostnaden, beroende på sin ekonomi. Frias den tilltalade står staten normalt för kostnaden.
Kan ett brottmål avgöras utan huvudförhandling?
Ja, enklare brottmål kan i vissa fall avgöras på handlingarna utan en muntlig huvudförhandling.
Det förutsätter bland annat att det inte finns skäl att döma till strängare straff än böter och att parterna går med på det. Vid allvarligare brott hålls däremot alltid en huvudförhandling.
Måste man svara på frågor och erkänna i ett brottmål?
Nej, den som är misstänkt eller tilltalad har ingen skyldighet att svara på frågor eller erkänna, utan har rätt att tiga.
Det är åklagaren som ska bevisa skulden, och tystnad får inte i sig läggas den tilltalade till last. Just därför kan det vara värdefullt att tidigt rådgöra med en försvarare om hur man bör förhålla sig under förhör.
Kan en dom i ett brottmål överklagas?
Ja, en dom i ett brottmål kan överklagas från tingsrätten till hovrätten.
I vissa fall krävs prövningstillstånd för att hovrätten ska ta upp målet. Både den tilltalade och åklagaren kan överklaga, exempelvis om åklagaren anser att påföljden blev för mild.
Räknas ekonomisk brottslighet som brottmål?
Ja, mål om ekonomisk brottslighet är brottmål, även om de ofta är mer omfattande och tekniskt komplicerade.
Det kan röra bokföringsbrott, skattebrott eller bedrägeri. Sådana mål kräver ofta särskild kunskap, och att tidigt anlita ett ombud med vana vid ekonomisk brottslighet kan ha stor betydelse.