En bouppgivare är den person som lämnar uppgifter om en avliden persons tillgångar, skulder och arvingar i samband med en bouppteckning. Rollen och bouppteckningens genomförande regleras i 20 kap. ärvdabalken (1958:637), ÄB. Känns ansvaret oklart, eller är dödsboet komplicerat, kan en advokat inom arvsrätt hjälpa till så att bouppteckningen blir riktig från början.
Vad är en bouppgivare?
En bouppgivare är den som vid en bouppteckning ansvarar för att lämna korrekta uppgifter om dödsboets tillgångar, skulder och delägare. Det är alltså bouppgivaren som beskriver hur den avlidnes ekonomiska situation såg ut på dödsdagen.
Vem är bouppgivare vid en bouppteckning? Det ska vara den person som bäst känner till boet, eftersom uppgifterna ligger till grund för hela bouppteckningen. Hen redogör för vad som fanns i boet och närvarar vid den så kallade förrättningen, där uppgifterna gås igenom och antecknas.
Bouppteckningen i sig är en förteckning över den avlidnes tillgångar och skulder, som ska förrättas inom 3 månader från dödsfallet och därefter lämnas in till Skatteverket. Bouppgivarens uppgifter är själva grunden i det dokumentet.
Vem kan vara bouppgivare?
Bouppgivare kan vara den som har bäst kännedom om den avlidnes ekonomi, ofta en efterlevande make eller sambo. Det finns inget krav på att bouppgivaren ska ha en viss formell ställning, utan det viktiga är kunskapen om boet.
En dödsbodelägare kan mycket väl vara bouppgivare, och i praktiken är det vanligt att en av delägarna tar den rollen. Det är också möjligt att flera personer lämnar uppgifter tillsammans, men oftast är det en enda person som ansvarar för redogörelsen.
Även någon som inte är delägare i dödsboet kan vara bouppgivare, exempelvis en nära vän eller en anställd som skött den avlidnes ekonomi. Det som är styrande är att personen faktiskt vet hur boet ser ut och kan stå för uppgifterna.
Vad gör en bouppgivare vid bouppteckningen?
Vid bouppteckningen redogör bouppgivaren för dödsboets tillgångar och skulder och intygar sedan på heder och samvete att uppgifterna är riktiga. Denna försäkran, som framgår av 20 kap. 6 § ÄB, är en central del av bouppgivarens ansvar.
I praktiken innebär rollen att hen går igenom bankkonton, fastigheter, försäkringar, lösöre och skulder, tillsammans med den som upprättar bouppteckningen. Uppgifterna antecknas vid förrättningen, och personen bekräftar därefter genom sin underskrift att inget medvetet har utelämnats.
Att lämna felaktiga uppgifter är allvarligt, eftersom försäkran lämnas under straffansvar. Bouppgivaren bör därför vara noggrann, och vid osäkerhet om vad som ska tas upp är det klokt att stämma av med en jurist innan bouppteckningen undertecknas.
Bouppgivare, dödsbodelägare och förrättningsman, vad skiljer dem åt?
Skillnaden är att bouppgivaren lämnar uppgifterna om boet, dödsbodelägarna är de som har del i boet, och förrättningsmännen är de utomstående som intygar att bouppteckningen gått rätt till. Samma person kan ha mer än en roll, men inte vilka som helst.
En bouppgivare är ofta samtidigt dödsbodelägare, och det finns inget hinder mot den kombinationen. Förrättningsmännen har däremot en annan funktion. Vid varje bouppteckning ska det finnas två kunniga och trovärdiga personer, kallade förrättningsmän, som förrättar bouppteckningen enligt 20 kap. 2 § ÄB.
En viktig begränsning är att en förrättningsman inte får vara dödsbodelägare, efterarvinge eller bouppgivare, eftersom förrättningsmannen ska vara opartisk.
När bör man söka juridisk hjälp kring bouppteckning?
Du bör söka juridisk hjälp när dödsboet är komplicerat, när delägarna är oense, eller när du är osäker på ditt ansvar som bouppgivare. En felaktig bouppteckning kan behöva rättas i efterhand och skapa problem längre fram, exempelvis vid arvskiftet.
Vanliga situationer där ett ombud gör skillnad:
- boet innehåller företag, fastigheter eller tillgångar utomlands
- det är oklart vilka som är dödsbodelägare eller arvingar
- du är utsedd till bouppgivare och känner dig osäker på vad ansvaret innebär
- det finns testamente eller äktenskapsförord som påverkar fördelningen
- delägarna är oense och en arvstvist håller på att uppstå
Om oenigheten redan är ett faktum kan en advokat inom arvstvist företräda dig och bevaka din rätt genom hela processen.
Exempel på situationer där barnbidrag aktualiseras
✔︎ ”Mamma har gått bort och jag känner till hennes ekonomi bäst, betyder det att jag blir bouppgivare?”
✔︎ ”Jag har blivit ombedd att vara bouppgivare men vågar inte skriva under, tänk om jag missat en skuld?”
✔︎ ”Vi är tre syskon som är dödsbodelägare, kan en av oss vara bouppgivare samtidigt som vi tar in utomstående förrättningsmän?”
Att ta juridisk hjälp tidigt gör det tryggare att lämna uppgifterna korrekt och minskar risken för fel som måste rättas senare.
Vanliga frågor om bouppgivare
Måste bouppgivaren närvara vid förrättningen?
Ja, bouppgivaren ska normalt närvara vid bouppteckningsförrättningen för att kunna lämna uppgifterna och besvara frågor. Det är vid förrättningen som boets tillgångar och skulder gås igenom, och bouppgivarens medverkan är därför nödvändig. Övriga dödsbodelägare ska kallas men behöver inte vara på plats.
Vad händer om bouppgivaren lämnar felaktiga uppgifter?
Eftersom bouppgivaren intygar uppgifterna på heder och samvete kan felaktiga eller medvetet utelämnade uppgifter leda till straffansvar. Om ett fel upptäcks efter att bouppteckningen registrerats kan det behöva rättas genom en tilläggsbouppteckning. Det är därför viktigt att uppgifterna är så fullständiga och korrekta som möjligt redan från början.
Kan en efterlevande make vara bouppgivare?
Ja, en efterlevande make eller sambo är ofta den som utses till bouppgivare, eftersom hen brukar ha bäst kännedom om den gemensamma ekonomin. Att maken samtidigt är dödsbodelägare hindrar inte rollen som bouppgivare. Däremot kan maken inte samtidigt vara förrättningsman i samma bouppteckning.
Kan man anlita någon utomstående att göra bouppteckningen?
Ja, det är vanligt att ta hjälp av en jurist eller begravningsbyrå för att upprätta bouppteckningen, även om en bouppgivare ändå måste lämna uppgifterna om boet. Den som hjälper till kan agera förrättningsman, förutsatt att personen inte är dödsbodelägare. Bouppgivarens ansvar för att uppgifterna är riktiga kan dock inte lämnas över till någon annan.
Är bouppgivaren ansvarig för den avlidnes skulder?
Nej, bouppgivaren blir inte personligen ansvarig för den avlidnes skulder bara genom sin roll. En avlidens skulder betalas ur dödsboet, och räcker tillgångarna inte till skrivs skulderna som huvudregel av. Bouppgivarens ansvar gäller riktigheten i uppgifterna, inte att personligen svara för boets skulder.