En bodelningstvist uppstår när makar eller sambor inte kan komma överens om hur egendomen ska delas vid en separation eller efter ett dödsfall. Kommer ni inte vidare kan tingsrätten utse en bodelningsförrättare som till slut fattar beslut om bodelningen, vilket följer av 17 kap. Äktenskapsbalken (1987:230), ÄktB. Är förhandlingen låst kan en advokat inom bodelning driva frågan framåt och bevaka dina intressen.
Vad är en bodelningstvist?
En bodelningstvist är en konflikt om vad som ska ingå i bodelningen, vad egendomen är värd eller hur den ska fördelas mellan parterna. Tvisten kan alltså handla om både vilka tillgångar som räknas in och vad de ska tas upp till för värde.
Utgångspunkten är att makar och sambor bodelar själva och skriver ett bodelningsavtal. Något krav på myndighetsmedverkan finns inte. Det är först när parterna inte kommer överens som en tvist i formell mening uppstår.
Ordningen skiljer sig från ett vanligt tvistemål, eftersom en bodelningstvist prövas i två steg. Delningen avgörs inte direkt av tingsrätten, utan av en bodelningsförrättare som domstolen utser, och först därefter kan beslutet angripas i domstol.
Vanliga orsaker till en bodelningstvist
De flesta bodelningstvister handlar om värdering, om vad som är enskild egendom och om vem som ska överta bostaden. Konflikten rör alltså sällan reglerna i sig, utan hur de ska tillämpas på just den här egendomen.
Återkommande tvistefrågor:
- värdering av bostad, företag och lösöre
- om egendom är enskild genom äktenskapsförord, gåva eller testamente
- misstankar om att den andra parten undanhåller tillgångar
- vem som ska få den gemensamma bostaden på sin lott
- om delningen ska jämkas så att en part behåller mer av sitt
Ofta hänger tvisten också samman med boendet under processens gång, alltså frågan om kvarsittningsrätt och ersättning för nyttjandet. Att lösa den frågan tidigt gör ofta resten av processen enklare.
Hur ansöker man om bodelningsförrättare?
Ansökan görs skriftligen till tingsrätten på den ort där någon av parterna bor, och det räcker att en av parterna begär det. Motparten kan alltså inte hindra att en bodelningsförrättare utses.
För makar följer möjligheten av 17 kap. 1 § ÄktB, och för sambor gäller motsvarande ordning genom en hänvisning i sambolagen (2003:376). Ansökan förutsätter att en bodelning ska göras, alltså att ett äktenskap har upplösts eller att ett samboförhållande har upphört. En ansökningsavgift tas ut av tingsrätten.
Domstolen prövar inte tvisten i sak, utan utser en lämplig person, normalt en advokat med erfarenhet av familjerätt. Har parterna önskemål om vem som ska utses brukar domstolen ta hänsyn till det, förutsatt att personen är opartisk.
Vad gör en bodelningsförrättare?
Bodelningsförrättaren kallar parterna till förrättning, försöker först få dem att enas och fattar annars ett eget beslut om hur egendomen ska delas. Uppdraget är alltså både medlande och beslutande.
Arbetet inleds med att förrättaren begär in uppgifter om tillgångar, skulder och eventuella äktenskapsförord. Varje part är skyldig att lämna de uppgifter som behövs, och den som håller inne information riskerar att förrättaren utgår från motpartens underlag. Uteblir en part kan bodelningen genomföras ändå.
Kan parterna inte enas fattar förrättaren beslut om en tvångsdelning. Beslutet är verkställbart som ett bodelningsavtal och gäller om det inte klandras i tid.
Vad kostar en bodelningstvist?
Kostnaden för bodelningsförrättaren delas normalt lika mellan parterna, och mot förrättaren svarar de solidariskt. Det innebär att du kan bli skyldig att betala hela arvodet om motparten inte betalar sin del, med rätt att därefter kräva tillbaka hälften.
Arvodet beror på hur mycket arbete tvisten kräver, och en utdragen process med många värderingsfrågor blir därför dyrare. Den som har svaga ekonomiska förutsättningar kan ansöka om ersättningsgaranti, som innebär att staten betalar förrättarens arbete i upp till 5 timmar. Garantin beviljas efter en skälighetsbedömning och kan bara ges till en av parterna.
Utöver detta tillkommer egna ombudskostnader. Rättsskyddet i hemförsäkringen har ofta undantag eller karenstider för familjerättsliga tvister i samband med separation, så kontrollera villkoren innan du räknar med det.
Hur klandrar man en bodelning?
Är du missnöjd med bodelningsförrättarens beslut ska du väcka talan mot motparten vid samma tingsrätt inom 4 veckor från att du delgavs beslutet.
Klander innebär att tingsrätten prövar bodelningen i sak och kan ändra den. Missas fristen står beslutet fast, även om det innehåller fel.
En klanderprocess är ett vanligt tvistemål med rättegångskostnader, vilket betyder att förlorande part normalt betalar motpartens kostnader. Innan du klandrar bör därför både utsikterna och kostnadsrisken bedömas, gärna med hjälp av ett ombud som kan läsa beslutet mot underlaget.
Finns det någon tidsgräns för att begära bodelning?
För sambor måste bodelning begäras inom 1 år från att samboförhållandet upphörde, medan makar inte har någon uttrycklig frist.
För makar gäller i stället att en mycket långvarig passivitet kan innebära att rätten till bodelning anses förlorad. Någon fast gräns finns inte, utan bedömningen görs utifrån omständigheterna, exempelvis om parterna har ordnat sin ekonomi som om delningen redan var klar.
När bör man söka juridisk hjälp?
Ta kontakt med ett ombud när förhandlingen står still, när du misstänker att tillgångar undanhålls eller när ett beslut från bodelningsförrättaren ska granskas.
Vanliga situationer där ett ombud gör skillnad:
- ni är oense om värderingen av bostaden eller ett företag
- motparten vägrar lämna uppgifter om sin ekonomi
- du överväger att ansöka om bodelningsförrättare
- ett beslut om tvångsdelning behöver klandras inom 4 veckor
- du är sambo och ettårsfristen närmar sig
Exempel på situationer där en bodelningstvist aktualiseras
- ”Vi har varit oense om husets värde i 8 månader och kommer ingenstans, vad gör vi nu?”
- ”Min fru säger att hela företaget är hennes enskilda egendom, men jag har aldrig sett något äktenskapsförord.”
- ”Vi separerade förra våren och min sambo har inte hört av sig om bodelningen, hur lång tid har jag på mig?”
Vanliga frågor om bodelningstvister
Hur lång tid tar en bodelningstvist?
En förrättning tar normalt några månader, men komplicerade tvister med värderingar och företag kan pågå i över ett år.
Kan man tvinga motparten att redovisa sin ekonomi?
Varje make är skyldig att lämna de uppgifter som behövs för bodelningen, och den skyldigheten gäller även vid en förrättning.
Vägrar motparten kan förrättaren lägga tillgängligt underlag till grund för beslutet, och uppgifter kan i vissa fall hämtas in från banker och myndigheter genom domstolen.
Vad händer om motparten har gett bort egendom före separationen?
Har en make utan den andres samtycke minskat sitt giftorättsgods väsentligt genom gåva inom 3 år före ansökan om äktenskapsskillnad kan värdet räknas tillbaka in i delningen.
Regeln kallas vederlagsregeln och kräver att gåvan kan bevisas, vilket gör kontoutdrag och gåvohandlingar centrala.
Går bodelningsförrättarens beslut att överklaga?
Nej, beslutet överklagas inte utan angrips genom klander, alltså genom att väcka talan vid tingsrätten.
Kan man bodela bara en del av egendomen?
Ja, parterna kan göra en partiell bodelning och lämna en omstridd fråga till senare, förutsatt att de är överens om det.
Det används exempelvis när en bostad ska säljas först och resten av egendomen kan delas direkt. En bodelningsförrättare kan däremot inte tvinga fram en partiell bodelning mot en parts vilja.
Måste man ha varit gift för att en bodelningstvist ska kunna uppstå?
Nej, tvister uppstår även mellan sambor, men då är det bara samboegendomen som delas.
Samboegendom utgörs av gemensam bostad och bohag som har anskaffats för gemensam användning, vilket ofta gör tvisten mindre omfattande än mellan makar. Sparkonton, bilar och fritidshus ingår alltså inte, oavsett hur länge förhållandet har varat.