Arvingar är de personer som enligt lag eller testamente har rätt att ärva en avliden. Vem som räknas som arvinge och i vilken ordning arvet fördelas styrs av den legala arvsordningen i ärvdabalken (1958:637), ÄB. Är du osäker på vad du har rätt till, eller om en fördelning har blivit riktig, kan en advokat inom arvsrätt gå igenom situationen och förklara vad som gäller för just ditt fall.
Vad är en arvinge?
En arvinge är en person som har rätt att ta del av en avliden persons kvarlåtenskap, antingen enligt lagens arvsordning eller enligt ett testamente. Arvinge är alltså ett samlingsbegrepp för dem som ärver: den som ärver enligt lag kallas legal arvinge, och den som ärver enligt ett testamente kallas testamentstagare.
Att vara arvinge innebär en rätt till en andel av den avlidnes tillgångar efter att skulder och eventuella andra anspråk har reglerats. En arvinge blir också normalt dödsbodelägare, det vill säga delaktig i förvaltningen av dödsboet fram till att arvet skiftas.
Vilka är legala arvingar?
Legala arvingar är de släktingar som ärver enligt lagens arvsordning, indelade i tre arvsklasser som ärver i en bestämd turordning. Reglerna finns i 2 kap. ÄB.
Grundprincipen är att en senare arvsklass ärver först när det inte finns någon arvinge kvar i en tidigare klass. Så länge det finns någon i första arvsklassen går alltså inget arv vidare till andra klassen.
Första arvsklassen
Till första arvsklassen hör den avlidnes bröstarvingar, det vill säga barn. Barnen delar lika på arvet. Har ett barn avlidit före arvlåtaren träder barnets egna barn in i förälderns ställe genom så kallad istadarätt, så att barnbarnen delar på den lott som skulle ha gått till deras förälder.
Andra arvsklassen
Finns inga bröstarvingar går arvet till andra arvsklassen, som består av den avlidnes föräldrar. Är en förälder avliden delas den förälderns lott mellan den avlidnes syskon, och i ett avlidet syskons ställe träder syskonbarn. Även halvsyskon ärver i denna klass, men bara i den avlidne förälderns gren.
Tredje arvsklassen
Saknas arvingar även i andra klassen går arvet till tredje arvsklassen, alltså den avlidnes mor- och farföräldrar. Är någon av dem avliden ärver deras barn, det vill säga den avlidnes fastrar, farbröder, mostrar och morbröder. Kusiner har däremot ingen legal arvsrätt.
Saknas det legala arvingar helt, och det inte finns något testamente, tillfaller arvet Allmänna arvsfonden.
Hur påverkar en efterlevande make arvingarnas rätt?
Var den avlidne gift ärver den efterlevande maken normalt före gemensamma barn, som i stället får ut sitt arv som efterarv när båda föräldrarna gått bort. Makens arvsrätt framgår av 3 kap. ÄB och gäller på motsvarande sätt för en registrerad partner.
Ett viktigt undantag gäller så kallade särkullbarn, alltså den avlidnes barn som inte är gemensamma med den efterlevande maken. Ett särkullbarn har rätt att få ut hela sin arvslott direkt vid förälderns död, men kan välja att avstå sin del till förmån för den efterlevande maken och i stället få efterarv senare.
För sambor finns ingen motsvarande arvsrätt. En efterlevande sambo ärver alltså inte sin partner enligt lag, utan är beroende av ett testamente för att kunna ärva.
Kan man påverka vilka som blir arvingar?
Ja, genom ett testamente kan du styra hur arvet ska fördelas, men bröstarvingar har alltid rätt till sin laglott. Laglotten är hälften av den arvslott som en bröstarvinge annars skulle ha fått enligt lag, och den framgår av 7 kap. ÄB.
Ett testamente kan användas för att låta även en sambo, en vän eller en organisation ärva, eller för att fördela egendom på ett annat sätt än arvsordningen anger. Det finns dock en gräns, eftersom en bröstarvinge som blir utan sin laglott kan begära jämkning av testamentet och på så sätt få ut den.
Vill du att fördelningen ska bli en annan än den legala arvsordningen är det klokt att upprätta ett tydligt och formellt riktigt testamente, gärna med hjälp av en advokat inom testamente som ser till att din vilja håller juridiskt.
När bör man söka juridisk hjälp kring arv och arvingar?
Du bör söka juridisk hjälp när det är oklart vilka som är arvingar, när arvingarna är oense, eller när en fördelning riskerar att bli felaktig. Arvsfrågor blir snabbt komplicerade, särskilt när det finns särkullbarn, testamente eller egendom utomlands.
Vanliga situationer där ett ombud gör skillnad:
- det är oklart vem eller vilka som är legala arvingar
- en arvinge misstänker att fördelningen inte har gått rätt till
- det finns särkullbarn vars laglott ska bevakas
- ett testamente väcker frågor eller ska jämkas
- arvingarna är oense och en tvist håller på att växa fram
Om oenigheten redan är ett faktum kan en advokat inom arvstvist företräda dig och driva din rätt, både i förhandling och i domstol.
Exempel på situationer där frågan om arvingar aktualiseras
✔︎ ”Min pappa har gått bort, han var omgift, och jag undrar om jag som särkullbarn kan få ut mitt arv direkt.”
✔︎ ”Vår moster dog utan barn och make, och nu är vi osäkra på om det är vi syskonbarn eller någon annan som ärver.”
✔︎ ”Min sambo avled utan testamente, och jag har fått höra att jag inte ärver något alls trots att vi bott ihop i tjugo år.”
Att tidigt reda ut vilka som är arvingar och vad var och en har rätt till minskar risken för både misstag och konflikter.
Vanliga frågor om arvingar
Ärver barnbarn direkt efter sina mor- och farföräldrar?
Nej, barnbarn ärver som huvudregel bara om deras egen förälder är avliden. Så länge föräldern lever är det föräldern som är arvinge, och barnbarnet ärver ingenting direkt. Har föräldern avlidit träder barnbarnet däremot in i förälderns ställe genom istadarätten och delar på den lott som skulle ha gått till föräldern.
Kan en arvinge göras arvlös?
En bröstarvinge kan inte helt göras arvlös, eftersom rätten till laglott alltid består. Övriga arvingar, som syskon eller föräldrar, kan däremot uteslutas genom ett testamente, eftersom de inte har någon laglottsskyddad rätt. En bröstarvinge som fått mindre än sin laglott måste dock själv begära jämkning inom sex månader från att ha tagit del av testamentet.
Vad händer om en arvinge inte vill ha sitt arv?
En arvinge har möjlighet att avstå från sitt arv, och det finns flera sätt att göra det. För att undgå vanliga misstag kan det vara bra att ta juridisk hjälp med detta.
Ärver adopterade barn på samma sätt som biologiska barn
Ja, ett adopterat barn är bröstarvinge och ärver sina adoptivföräldrar på precis samma sätt som ett biologiskt barn.
Genom adoptionen övergår det juridiska släktskapet till adoptivfamiljen, vilket innebär att barnet normalt inte längre har någon arvsrätt efter sina biologiska föräldrar. Det är alltså släktskapet i juridisk mening, inte det biologiska, som är styrande för arvsrätten.
Hur vet man vilka som är arvingar efter en avliden?
Vilka som är arvingar fastställs genom en släktutredning i samband med bouppteckningen, som bygger på uppgifter från folkbokföringen.
Skatteverket registrerar bouppteckningen, och det är där kretsen av dödsbodelägare och övriga arvingar dokumenteras. Vid oklara släktförhållanden eller internationella inslag kan utredningen bli mer omfattande.